This paper aims at examining Swedish municipalities and companies' conditions for conducting maintenance at stormwater pond, as well as investigating its role in municipal stormwater treatment. The principal focus in this study discuss municipalities experience with stormwater ponds after commissioning, and whether the handling is influenced by the size of the municipalities. Furthermore, the function and content of management plans are examined, and the extent to which these are used in the municipal administrations. Two methods have been used, survey method and written document analysis. The survey was primarily used to get an overview of urban runoff, stormwater pond and the functions of management program among the persons responsible. Today documents have a governing role within many organizations, therefore stormwater management programs have been analysed and interpreted. A text and document analysis has been made of five municipalities stormwater management programs. The intension was to investigate similarities and differences between different programs and how the management actions relates to the scientific literature. The study shows that the type and size of the municipality has an impact on how the stormwater issue is perceived and the extent to which maintenance is carried out and management programs are established. The results show that maintenance is done to some extent, but a majority still lacks management programs. Respondents consider that stormwater management programs have a major role for ponds function. Further, respondents see stormwater ponds as one of several steps in the urban runoff removal process.

Klibbalen (Alnus Glutinosa) växer på frisk eller fuktig mark i södra och mellersta Sverige, mestadels i bestånd mindre än ett hektar. Klibbalen är med sina kvävefixerande noduler på rötterna ett näringsberikande träd, dess kvävetillförsel medför en naturlig gödsling. Den växer som bäst på djup näringsrik, mullrik mark med rörligt grundvatten. Produktionen kan  uppgå till drygt 10 m3sk/ha och år och kan föryngringsavverkas vid 35 års ålder. Virket är mjukt, har låg densitet och är lätt att bearbeta. Efter bearbetning fås en jämn fin yta som behålls även efter återfuktning. Värmeupptagningsförmågan är låg för klibbal. Däremot är virket inte intressant för tillverkning av papper då virket missfärgar pappersmassan. Undersökningen är tredelad, besök och intervjuer på lövsågverk, fältmätningar i bestånd samt analys av beståndsdata från skogsbruksplaner. Dessa tre delar ligger till grund för en syntes till en förbättrad skötselinstruktion för klibbal. Vid intervjuer med lövsågverk framkommer att de sågverk som idag sågar lövvirke upplever en brist på virke med rätt kvalitet. Med bättre skötsel och ett anpassat skötselprogram för klibbal bör det gå att få ut mer sågbart virke. God kvalitet på klibbalsvirke definieras som virke fritt från torr- och rötkvist samt brunkärna. Träden bör vid slutavverkning vara 30 till 40 cm i brösthöjd. De skogsbruksplaner som Södra Skogsägarna tillhandahöll har undersökts avseende de bestånd där klibbal är huvudträdslag. Som regel baseras skötselförslagen för dessa bestånd på andra trädslag än klibbal t.ex. gran eller björk och med ett skötselintervall på 5 år. Skötselintervallet blir ofta för långt i dessa förslag. Resultatet från såväl intervjuerna, fältmätningarna och skogsbruksplanerna har syntetiserats till ett förbättrat skötselprogram. Med en korrekt angivning av beståndsdata med anpassande skötselförslag för klibbal som har korta skötselperioder går det att skapa bättre framtida virkeskvalitet. Dagens skogsbruksplaner ger för långa tidsperioder för klibbalskötsel och bör förkortas till 2, 3 och 4-års långa perioder beroende på var i omloppstiden man befinner sig. / Common alder (Alnus Glutinosa) grows for the most part in the south and middle of Sweden, in clumps smaller than one hectare. The wood is soft, light and easy to work and maintains a smooth surface in humid environment and does not take on heath. The wood is not of interest in pulp as it discolors. The hard wood saw mills have at present a lack of good quality hardwood. With enhanced silviculture-program for common alder with shorter silviculture-interval, 2-, 3 and 4 years, and the use of a site index for common alder it should be possible to get a higher production of good quality hardwood. The current silviculture programs should be changed to shorter intervals to fit common alder silviculture. When common alder is identified for cutting, it should be taken to the hard wood industry for optimal refining.