Standard languages have become a very important instrument of communication in most multilingual countries. Botswana is one of the Southern African countries that have a number of languages, hence the need for a standard language was chosen. Setswana consists of a number of dialects but none of these dialects has been used as a basis for standard Setswana; instead, dialects have been combined to form a standard variety. The aim of this study is to investigate and discuss the problems regarding the state of standard Setswana in Botswana, and the processes followed in standardising Setswana in Botswana. A questionnaire was used as an instrument for data collection. Eight schools from different educational levels, namely primary schools, junior secondary schools, senior secondary schools and colleges of education were chosen for the study. The study was limited to Setswana teachers and to the National Setswana Language Council (NSLC) members. Two different questionnaires were designed for these respondents. The study has revealed that although standard Setswana exists in Botswana, the variety is not well known by most of the Batswana and they do not use it. Batswana do not seem to take standard Setswana seriously, as they think it does not benefit them economically. However, the study indicates that most Setswana teachers value the standard variety and would like other Batswana to take it seriously and regard it as an important communicative tool. The study found that one of the problems that hinders the progress of implementing standard Setswana in schools is the lack of suitable material. The National Setswana Language Council faces the same problem. Another problem identified during the research is that some respondents cannot differentiate between standard Setswana as a variety of Setswana and Setswana as a language. This indicates that the Batswana were never made aware of the standard variety nor of its importance; hence, it is not adequately known and used in high public functions. The study also analysed the National Setswana Language Council, the body responsible for Setswana language issues in Botswana. The Council deals with the whole process of language standardisation, as well as the accuracy and proficiency of language use. However, the study revealed that of the four stages in the process of standardization; (selection, elaboration, codification and acceptance), the Council seems to have succeeded with selection and a part of codification. The orthography has been standardised but not yet published. Other stages, such as acceptance and elaboration, need to be revisited. The study consists of six chapters. Chapter One outlines the purpose of the study as well as the problem statement. The sociolinguistic profile of Botswana and the Setswana language profile are also discussed. Chapter Two presents the theoretical framework, while Chapter Three discusses the historical background of the Setswana-speakers, the history of Setswana and the development of standard Setswana by the missionaries. Methods and techniques of data collection are dealt with in Chapter Four, while Chapter Five presents data analysis and interpretation. Summary, findings, conclusion and recommendations are presented in Chapter Six. / Dissertation (MA (Setswana))--University of Pretoria, 2006. / African Languages / unrestricted

<p>Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering – Att sätta en standard.</p><p>Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008.</p><p>Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande teknologisk utveckling. Detta tillsammans med teoretiseranden kring standarder och dess natur.</p><p>Författarnas slutsats, i likhethet med tidigare studier, visar på att en rad olika faktorer bör ses som verksamma då en vara utvecklas till den marknadsdominerande. Flertalet av dessa, påvisade faktorer, såsom ex. bakomliggande aktörer och grad av öppenhet, anses dock samtliga kretsa kring frågan om teknikens spridning. Vilken kan ses som en självförstärkande process, då en tekniks attraktion oftast ökar i takt med dess utbredning.</p>

Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering – Att sätta en standard. Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008. Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande teknologisk utveckling. Detta tillsammans med teoretiseranden kring standarder och dess natur. Författarnas slutsats, i likhethet med tidigare studier, visar på att en rad olika faktorer bör ses som verksamma då en vara utvecklas till den marknadsdominerande. Flertalet av dessa, påvisade faktorer, såsom ex. bakomliggande aktörer och grad av öppenhet, anses dock samtliga kretsa kring frågan om teknikens spridning. Vilken kan ses som en självförstärkande process, då en tekniks attraktion oftast ökar i takt med dess utbredning.