Bakgrund: Hållbarhetsrapportering har blivit alltmer essentiellt för företag, men graden som det används varierar. Företag kan använda sig av hållbarhetsrapportering för att legitimera sin verksamhet och mängden information i rapporter kan användas för att påverka läsaren. Stigmatiserade företag presterar sämre inom hållbarhet och anses vara misskrediterade av omgivningen. Det skapar incitament för stigmatiserade företag att använda hållbarhetsrapportering för att förbättra deras anseende mot intressenter. Det är därav intressant att undersöka om mängden hållbarhetsrapportering varierar mellan olika företagstyper. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida mängden hållbarhetsrapportering skiljer sig mellan stigmatiserade och icke-stigmatiserade svenska företag. Metod: Den här studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som undersökt svenska noterade företag. Studien har en deduktiv ansats där en hypotes formulerats utifrån en litteraturgenomgång. Data har samlats in från företags hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Mängd hållbarhetsrapportering operationaliserades till fyra mått; antal sidor, antal ord, samt antal sidor och ord i hållbarhetsrapporten relativt årsredovisningen. Slutsats: Studiens resultat visade att det inte fanns någon skillnad i mängden hållbarhetsrapportering mellan stigmatiserade- och icke-stigmatiserade företag. Däremot hittades ett samband mellan mängd och kontrollvariablerna storlek, lagstadgad hållbarhetsrapport, fristående hållbarhetsrapport. / Introduction: Sustainability reporting has been increasingly essential for firms, however, to the degree to which it is used varies. Firms can use sustainability reporting to legitimize their business and use the quantity of information presented in the reports to influence the reader. Stigmatized firms have been found to perform poorly within sustainability and they are considered to not act according to society’s expectations. It generates incentives for stigmatized firms to use sustainability reporting in order to improve their reputation among stakeholders. It is thereby of interest to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between different firm types. Purpose: The aim of this study is to explore whether the quantity of sustainability reporting varies between stigmatized and non-stigmatized Swedish firms. Method: This is a quantitative cross-sectional study on listed Swedish companies. The study has a deductive approach where a hypothesis is formulated based on a literature review. Data has been collected from companies´ sustainabilityreports and annual reports. Quantity of sustainability reporting was operationalized into the four measures number of pages, number of words, and number of pages and words sustainability reporting relative to the annual report. Conclusion: The result of the study shows that there was no difference in the quantity of sustainability reporting between stigmatized- and non-stigmatized firms. However, a relationship was found between the quantity of sustainability reporting and the control variables firm size, statutory sustainability report and external sustainability report.

Det offentliga rummet är ett brett begrepp som sällan beskrivs djupgående i hur det relateras till sociala frågor och kan variera beroende på hur den socioekonomiska situationen ser ut i ett område. Utformningen av det offentliga rummet har en stor betydelse för befolkningens välmående och livskvalité och är därför viktig att utveckla och sätta i kontext. Målgruppen för studien är ungdomar och syftar till deras användande av det offentliga rummet och hur det kan utvecklas i ett socioekonomiskt utsatt område, i vår studie har vi inriktat oss på Rosengård i Malmö. Studiens metoder utgörs av semistrukturerade intervjuer med ungdomar som kommer ge oss en inblick i hur de upplever sitt offentliga rum och vad de har för åsikter kring det, och ostrukturerade observationer av området. Syftet med studien är att få en ökad kunskap för den offentliga miljöns inverkan på ungdomar utifrån olika aspekter som exempelvis trångboddhet, vegetation och mötesplatser i marginaliserade områden. Studiens avsikt är att utveckla kunskap och ökad förståelse för brister och styrkor i området. Möjligheterna i Rosengårds offentliga rum är begränsade för tillfället, men har potential till stora förändringar med hjälp av ungdomarnas engagemang. Urban design kan tillämpas på många sätt och därmed bidra till social hållbarhet samt minska på klyftorna som är mellan stadsdelen Rosengård och resterande stad / Public space is a broad concept that is rarely described in depth and can vary depending on the socio-economic situation in an area. The design of the public space is of great importance for the population's well-being and quality of life and is therefore important to develop and put into context in real space. The target group for the study is young people and aims at their use of public space and how it can be developed in a socio-economically vulnerable area, Rosengård in Malmö. The study's methodology consists of semi-structured interviews and unstructured observations of the area. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the public environment's impact on humans based on various aspects in marginalized areas. The intention of the study is also to develop knowledge of shortcomings and strengths in the district. The opportunities in Rosengård's public spaces are limited at the moment, but have the potential for major changes with the help of the young people's commitment. Urban design can be applied in many ways and thus contribute to social sustainability and reduce the gaps that exist between Rosengård district and the rest of the city.