Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.