Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige. P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas. Prisuppgifterna för inköp och återvinning kommer istället att redovisas som en kvot mellan den alternativa stolpen dividerat kreosotstolpen. Inte heller kommer slipers och andra fundament att behandlas i rapporten. Metoden som används bygger på att först presentera relevant teori kring vardera stolptyp. Även impregneringsprocessen, besiktningsmetoder och nedbrytning/återvinning av stolpar redogörs i rapporten. Den miljömässiga analysen bygger på IVL Svenska Miljöinstitutets LCA-analys där kreosotstolpen jämförs med andra stolptyper. Det visar sig dock att kreosotstolpen är den stolptyp som bidrar till minst miljöutsläpp om man ser till hela dess livscykel. Slutsatsen är att kompositstolpen visar sig vara ett av de mest konkurrenskraftiga alternativen då den ses som ett miljövänligt alternativ och dess vikt gör den lätt att hantera. Den är heller inte impregnerad och kan därför monteras överallt utan några rättsliga restriktioner. Denna stolptyp är också väldigt aktuell då den i dagsläget är väl etablerad på marknaden. / Because of a possible ban of creosote impregnated poles can become a real scenario within the EU the year 2018 Vattenfall are searching for other alternatives. Steel, concrete, laminated wood and composite are considered the most competitive alternatives today and are being investigated in this report. Basic technical specifications, impacts on the environment and costs of the different pole types are being analyzed in the report and compared to the creosote impregnated pine pole. This report will describe how well the alternative pole types are suited in Vattenfalls electrical grid in Sweden. Due to confidentiality reasons the exact amount of costs and expenses will not be included in the report. The price of purchase and recycling will instead be presented as a quota between the alternative pole divided by the creosote pole. Neither will sleepers nor other pole foundations be included in this report. The method that is being used is to first present relevant theory about the mentioned pole types. Also the impregnation process, survey and disintegration/recycling of poles will be explained. The environmental analysis are based on IVL Svenska Miljöinstitutet's LCA where the creosote pole are compared to its alternatives. They conclude that it is the creosote pole that has the least impact on the environment if you look at the whole life-cycle. The conclusion is that the composite pole are shown to be one of the most competitive alternatives because it is considered to be environmental-friendly and its low weight makes it easy to work with. Also, it's not impregnated and can therefore be used everywhere without any legal restrictions. This pole type is also very relevant as it is already released on the market.

Att bygga hus på stolpar, upplyfta ovanför mark eller vatten, har varit ett traditionellt sätt att bygga i många delar av världen och även i Sverige finns exempel på detta. På senare tid har det lyfts fram som en metod för varsam grundläggning för att bevara naturen i områden med höga natur- och kulturvärden. Liknande grundläggning har även getts som förslag för att klimatanpassa byggnader. Eftersom det finns begränsat med studier om moderna hus på stolpar är det intressant att studera metoden. Det är också intressant eftersom det möjliggör små ingrepp i naturen och kan vara ett sätt att minimera klimatpåverkan från grundläggningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur stolpar som byggnadsmetod fungerar och hur metoden kan användas i Sverige. Målet är att identifiera kunskaper och erfarenheter om stolpmetoden från olika aktörer som medverkat i projektet Emils Backe, ett kuperat område med nybyggda villor på stolpar. Fem personer har intervjuats utifrån aktörsperspektiven arkitekt, konstruktör, byggentreprenör, bygglovhandläggare och projektets initiativtagare. En litteraturöversikt genomfördes för att urskilja redan kända kunskaper inom ämnet och för att skapa en grund för intervjustudien. Fokus under intervjuerna har varit att identifiera när stolphus kan vara en lämplig byggmetod, vad som måste beaktas och vilka potentiella fördelar och nackdelar som finns med att bygga på det sättet. Resultatet från intervjuerna och litteraturöversikten indikerar att den främsta fördelen med stolphus är att naturen och platsens karaktär kan bevaras, vilket handlar om att byggnaden kan anpassas till platsen och inte tvärtom. Detta tack vare att stolpmetoden inte medför lika omfattande mark- och grundläggningsarbeten som konventionella metoder. Resultatet visar även andra fördelar så som att den möjliggör ett lägre koldioxidavtryck och utnyttjandet av mer mark, skyddar mot rinnande vatten och annan fuktpåverkan underifrån samt förenklar vid underhåll. Att lyfta upp hus på stolpar kan även bidra till både högre och lägre boendekvaliteter. Bland nackdelarna visar resultatet att stolpmetoden är sämre ur energisynpunkt jämfört med konventionella grundläggningsmetoder eftersom bjälklaget blir en till yta som gränsar mot uteluft. Det kan även vara svårt med tillgängligheten till huset, svårt att hitta byggare och konstruktörer som kan räkna och bygga stolphus samt att detaljplaner kan försvåra byggandet av stolphus vid krav på låga byggnadshöjder. Resultatet pekar även mot att det är en enkel konstruktion men svårare och dyrare att bygga på grund många byggställningar, den sluttande marken och arbete på hög höjd. På svårbyggda tomter kan det dock vara både enklare och billigare att använda stolpar än att spränga och bereda marken för konventionell grundläggning. Viktiga aspekter att beakta är platsens förutsättningar, det arkitektoniska uttrycket och att se till att vatten och avlopp inte fryser. Även energiaspekten, stolphusets utformning för en lång livslängd och bra bärighet samt hur huset kan monteras ihop för en säker arbetsmiljö under byggtiden behöver beaktas. Sammanfattningsvis pekar resultatet mot att stolpar kan vara särskilt lämpliga att använda på kuperade, sluttande och andra svårbyggda tomter, i områden med risk för översvämning samt i områden med höga naturvärden. Förslag för framtida studier är att se över hur stolphus kan utformas som ett passivhus trots att det är kallt runt hela byggnadens klimatskal samt hur detaljplanerna kan utformas för att möjliggöra stolphusbyggande. / Building houses on stilts, elevated above ground or water, has been a traditional way of building in many parts of the world for centuries and even in Sweden there are examples of this. More recently, it has gained attention as a mindful method for creating a foundation whilst preserving nature in areas with high natural and cultural significance. Similar foundations have also been suggested for climate adaptation of buildings. Since there are limited studies of modern houses on stilts, it is interesting to study the method. It is also interesting as it allows small interventions in nature and can be a way to minimize the climate impact from foundation construction. The purpose of this master thesis is to contribute to an increased understanding of how this building method works and how the method can be used in Sweden. The goal is to identify knowledge and experience about the stilt method from various professionals who participated in the project Emils Backe, a hilly area with newly built villas on stilts. Five people have been interviewed to give the perspective of an architect, a structural engineer, a building contractor, a building permit manager and the founder of the project. A literature review was conducted to identify existing knowledge as a basis for the interview study. The focus during the interviews has been to identify when the use of stilts can be an appropriate construction method, what needs to be considered and what potential advantages and disadvantages there are in building in this way. Results of the interviews and the literature review indicate that the main advantage of stilt houses is that nature and the character of the site can be preserved, which means that the building can be adapted to the site instead of the other way around. This is because the stilt method does not entail as extensive ground and foundation work as conventional methods. Other advantages include: enabling a lower carbon footprint, utilizing of more land, protecting against running water and other moisture effects from below and simplifying maintenance. Raising houses on stilts can also contribute to higher accommodation quality, but the opposite may also occur. Among the disadvantages, the results show that the stilt method is inferior to conventional methods from an energy point of view since the floor of the house becomes yet another surface from which heat loss arises. It can also be difficult to create easy access to the house, and to find builders and structural engineers who can count and build houses on stilts. Local development plans can also make the construction of stilt houses difficult when claiming low building heights. Findings also indicate that it is a simple structure but difficult and more expensive to build due to many scaffoldings, sloping ground and high-altitude work. However, on difficult-to-build sites, using stilts can be both easier and cheaper than blasting and preparing the ground for conventional grounding. Important aspects to consider are the conditions of the site, the architectural expression and to ensure that water and sewers do not freeze. The energy aspect, the design of the stilts for a long service life and good bearing capacity, and how the house can be mounted to ensure a safe working environment during construction also needs to be taken into consideration. In summary, the results indicate that stilts may be particularly suitable for use on hilly, sloping and other difficult-to-build sites, in areas with a risk of flooding and in areas with high natural significance. Proposals for future studies are to consider how stilt houses can be designed as a passive house, even though it is cold around the entire building's climate shell, and how local plans can be designed to enable stilt houses to be built.

Kreosot är ett träskyddsmedel som förstärker träet mot röta och levande organismer vid impregnering. Problemet är att ämnet kreosot klassas som hälsofarligt och påverkar miljön i flera aspekter. Kemikalieinspektionen har beslutat om en förlängd användning av ämnet fram till år 2018. Därefter riskerar bekämpningsmedlet en gradvis utfasning i hela landet. En stor del av elkraftstolparna som Skellefteå Kraft AB använder i deras elnät är kreosotimpregnerade stolpar. Vid utfasning av ämnet kommer företaget att behöva ha en ny strategi angående elkraftstolpar. Med hjälp av undersökningar och analyser ska denna rapport beskriva en lämplig strategi för Skellefteå Kraft AB att använda sig av när kreosot förbjuds. På grund av de goda egenskaperna hos materialet trä och dess låga belastning på miljön avgränsas rapporten för just undersökning av metoder och medel som endast involverar materialet trä, bland annat furu på grund av dess goda förmåga vid inträngning av träskyddsmedlet. Rapporten undersöker först miljöpåverkan för kreosotstolpar genom studier av så kallade livscykelanalyser (LCA). En sådan undersökning inkluderar alla utsläpp som uppstår under en kreosotstolpes livslängd och dess påverkan på naturen och människan. Här utfördes en energiteknisk beräkning av det totala utsläppet för två olika exempel, en kortare (150 mil) och en längre (500 mil). Resultatet av denna analys visar att energiåtgången var bara ca 1/3 högre för den längre transporten. Det största utsläppet var växthusgasen koldioxid vilket skedde i betydligt större omfattning för den längre transportsträckan. Rapporten fortsätter att undersöka vilka impregneringsmetoder som används i Sverige och vilka medel som används. Detta görs för att analysera vilken av dessa metoder som kan vara en lämplig ersättning för kreosotimpregnering. En samlad bedömning av resultat och data från denna undersökning visade att Skellefteå Kraft AB kan fortsatt använda sig utav kopparsaltimpregnerade stolpar (Wolmanit CX-8 eller Wolmanit CX-8N) ifall kreosot fasas ut. Dessutom föreslås tryckimpregneringsmetoderna (fullcell eller Lowry metoden) behållas. Skellefteå Kraft AB har redan ett inköpsavtal med Rundvirke Poles AB angående beställning av nya stolpar. Rundvirke Poles AB tillverkar kopparsaltstolpar i alla dimensioner och storlekar och för Skellefteå Krafts del kan det tills vidare vara lämpligt att inköpsavtalet fortsätter gälla. Företag som Skellefteå Kraft bör dock vara öppna för nya och bättre medel och träskyddsmetoder som kan ge bättre prestanda och en mer fördelaktig livscykel. Ett sådant kan vara RVP Repellent som Poles AB utvecklar men här bör fördjupade tester, livscykelanalyser och kontroller utföras på träskyddsmedlet och produkten.