Syftet med studien är att få en bild, genom en enkät, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation när det gäller läxor, stress, betyg och svårighetsgrad i kärnämnena. I forskningsöversikten framkommer det att begreppet l äxa kan tolkas på många olika sätt. Det samma gäller begreppet stress   . Forskning kring läxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frånskjuter sig till och med sina resultat om läxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet både har otydliga fördelar och nackdelar då någon konsensus inte finns. Skillnader i skolan mellan könen har alltid funnits. Studien har utförts i en gymnasieskola där 99 elever gjorde en enkät. Resultatet sammanställs med deskriptiv statistik samt analytisk statistik. Resultatet visar att det finns likheter och skillnader mellan den tidigare forskningen och denna studie. Tjejerna i denna studie har fler läxor, använder mer tid för att göra dem samt är mer negativt stressade än sina manliga klasskamrater. En hög negativ stressnivå är kopplad till en hög svårighetsgrad.