Syftet med denna undersökning har varit att studera de frågor och punkter som togs upp under avdelning nr. 22:s fackliga möte och se om och hur de reflekterats av de konflikter som fanns både i världen och i Sverige under 1917. Jag ville undersöka alla frågor som togs upp under mötena och sedan se om det fanns några spår efter första världskriget, den ryska revolutionen eller de konflikter som på gick i Sverige. Jag ville även undersöka om det fanns något spår av den rivaliteten mellan reformisterna och syndikalisterna som den tidigare forskningen visat på. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av protokoll från avdelning nr.22:s möten som finns vid Lindesbergs kulturhistoriska arkiv. Först antecknades alla frågor som togs upp under året och sedan lades fokusen på ord som kan kopplas till Kriget, revolutionen och konflikterna. Dessa ord var krig, strejk, dyrtid, malmexport, revolution, syndikalismen (LS) och arbetslöshet.   Då alla mötens protokoll lästs igenom och dess punkter/frågor antecknades, sammanfattades de sedan efter tre kategorier, avdelning nr.22, arbetsvillkor och externa frågor. Dessa sammanfattningar förenklades sedan undersökningen av de återstående forskningsfrågorna. Resultatet till den första forskningsfrågan som handlade om vilka mötesfrågor som avdelning nr.22 tog upp en under året visar att de hade en stor variation av ämnen. De fackliga medlemmarna tog upp frågor som kunde röra interna problem, externa problem och arbetsvillkor. De interna problemen kunde vara rekryteringen av medlemmar och de externa frågorna kunde beröra välgörenhet. Frågor som berörde arbetsvillkoren handlade till stor del om prislistor och begäran om ökade löner. Den andra forskningsfrågan berörde hur vida avdelning nr.22 blev påverkade av de problem som fanns i Sverige och världen under den här tiden. Resultatet blev att det märktes av i protokollen. De började bland annat tidigt att diskutera strejker i samband med de konflikter som pågick i Sverige under den här tiden. Första världskriget förde med sig frågan om dyrtidstilläggen och höjda levnadskostnader för medlemmarna. Den ryska revolutionen är svårare att direkt koppla till det som togs upp under mötena, men att avdelning nr.22 startades upp igen kan vara en av effekterna från detta. Sista forskningsfrågan belyste om det fanns någon rivalitet mellan syndikalisterna och reformisterna vid gruvan. Resultatet blev här att protokollen inte visar på att det skulle varit någon rivalitet mellan dem, även om det går att läsa genom raderna att en viss spänning kan ha funnits där.

Carbon-14 was measured in the dissolved organic carbon (DOC) in ground water and compared with ¹⁴C analyses of dissolved inorganic carbon (DIC). Two field sites were used for this study; the Stripa mine in central Sweden, and the Milk River Aquifer in southern Alberta, Canada. The Stripa mine consists of a Precambrian granite dominated by fracture flow, while the Milk River Aquifer is a Cretaceous sandstone aquifer characterized by porous flow. At both field sites, ¹⁴C analyses of the DOC provide additional information on the ground-water age. At the Stripa site the DIC from the recharge area probably precipitates at around the 300 m level of the mine, never reaching the deeper ground waters. In this case, ¹⁴C analyses of the DOC provides a better estimate of the ground-water age. The dilution of the DIC by carbonates and microbial processes in the Milk River Aquifer is so great that geochemical corrections of ¹⁴C data are difficult. This is another example where ¹⁴C analyses of the DOC provide more information on ground-water age. Carbon-14 was measured on both the hydrophobic and hydrophilic organic fractions of the DOC. At the Stripa site, the hydrophobic organic compounds in the V2 borehole ranged from 7,500 to 15,500 years before present, suggesting a young component of ground water. Other hydraulic and isotopic evidence supports relatively recent ground water mixing with older brines in this borehole. The δ¹³C values of the DIC in the V2 borehole are light and similar to the stable carbon isotope values for the DOC, supporting a biogenic origin of the DIC. The organic compounds in the hydrophobic and hydrophilic fractions were also characterized. The DOC may originate from kerogen in the aquifer matrix, from soil organic matter in the recharge zone, or from a combination of these two sources. Carbon-14 analyses, along with characterization of the organics, were used to determine this origin. Carbon-14 analyses of the hydrophobic fraction in the Milk River Aquifer suggest a soil origin, while ¹⁴C analyses of the hydrophilic fraction suggest an origin within the Cretaceous sediments (kerogen) or from the shale in contact with the aquifer.