Denna studie handlar om studenters kännedom om de personliga uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning, och om det finns skillnader mellan kön gällande kännedomen och hanteringen av dessa uppgifter. Då det i samband med den expanderande lagringen av data och användningen av den genom Big data inom organisationen, visat sig ha påverkan på den personliga integriteten. Tidigare forskning indikerar på att det finns en brist i kännedomen och hanteringen hos människor om vad som lagras av organisationer. Tidigare forskning har även indikerat på att det finns skillnader mellan kön i hanteringen och kännedomen om personliga uppgifter som lagras av organisationer. Denna studien avgränsar sig till studenternas kännedom om vad institutioner inom högre utbildning lagrar om dem och skillnader mellan kön angående dessa uppgifter. För denna studie har en forskningsmetod i form av elektroniska enkäter använts, där studenter fått redogöra för deras kännedom och tankar av institutioner inom högre utbildnings lagring och hantering av personliga uppgifter. Syftet var att undersöka vilken kännedom dessa har om de personliga uppgifter som lagras av organisationer och vilken insikt de har om hur de kan användas. Totalt har 151 deltagit i enkätundersökningen där 126 uppgett att de varit studenter. Metoden som använts för studien är en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, där den kvalitativa delen avser de frågor som besvarats i fri text. Vidare är den kvantitativa delen för de frågor som har analyserats genom statistik och siffror. Frågorna från den använda forskningsmetoden i denna studie i form av elektroniska enkäter har bearbetats och slutligen presenterats. Under teoriavsnittet redogörs de begrepp som använts i studien, samt en mer ingående redogörelse för integritetens betydelse vid lagring av data. Vidare analyseras resultatet från studien utifrån Petronios CPM-teori och dess fem principer med hänsyn till den personliga integriteten. Arbetet konkluderades med en slutsats om att studenter har en vag form av kännedom gällande de uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning. Det visade sig att studenter inte upplever att deras kännedom är tillräcklig. Till följd av att de inte upplever att de får tillräcklig med information av institutioner inom högre utbildning. Resultatet från studien visade att studenter hade kännedom om begrepp kopplade till lagring av personliga uppgifter. Det visade sig att det finns skillnader mellan kön i hanteringen av personliga uppgifter, men till följd av avsaknaden av bortfallsanalysen var dessa fynd svårt att verifiera fullt ut. Resultatet indikerade på att ett flertal studenter inte kände sig trygga när institutioner inom högre utbildning samlade information om dem. På grund av att de inte hade kännedom om vad som lagrades. Dock visade resultatet att de flesta tycker att skolan borde ge tydligare information om de personliga uppgifterna som lagras. Vilket i sin tur gjorde att flera kände att de förlorade kontroll över den personliga integriteten. Detta gällande de åsikter om hur tydliga de anser att institutioner inom högre utbildning är vid informering av personliga uppgifter som de lagrar. / This research study examines students' knowledge of personal data stored by institutions of higher education as well as, whether there are differences between the genders regarding the knowledge and the management of this stored data. This is connected to the expanding storage of data and the use of it through Big data within the organisations where it was shown to have impact on the personal integrity. Previous studies report that there is a knowledge gap within society regarding the information on what is stored. In addition to this, research showed that there are differences between genders about the knowledge and control of their personal data. Therefore, this study focuses on students' knowledge of what higher education institutions store about them as well as whether there are differences between genders. This study applies a quantitative research method in the form of electronic questionnaires for data collection. These questionnaires were handed out to students which contained questions about students' knowledge and views about their institution's storage and management of their personal data. A total of 151 people participated in this study, where 126 of the participants stated that they were students. Moreover. this study includes some elements of qualitative research methods where some of the questions in the electronic questionnaires could be answered in free text. The qualitative and quantitative methods were later analyzed and compared to Petrionio's CPM-theory and its five principles regarding the personal integrity. The result of the study showed that students' have a vague form of knowledge regarding the data stored by institutions of higher education. The research also indicated that there are differences between the sexes in the handling of personal data. However, our findings show that the lack of dropout analysis makes the mentioned findings quite difficult to be fully verified. The result has shown that several students did not feel secure when organizations within higher educational institutions stored personal data about them. This is because they feel that their knowledge on what is being stored is insufficient which consequently led them to feel a lacking control about their own personal integrity. Thus, results showed that most people think that the educational institutions should provide more specific information about the personal data that they store about them.

Αντικείμενο της συγκεκριμένης εργασίας αποτελεί η μελέτη των χαρακτηριστικών του μοντέλου εκπαιδευόμενου, ο καθορισμός των απαιτούμενων εξ' αυτών για ένα προσαρμοστικό σύστημα ηλεκτρονικής μάθησης καθώς και ο αποδοτικότερος τρόπος αναπαράστασής τους. Επίσης μελετώνται οι τρόποι συλλογής δεδομένων για την δημιουργία και συνεχή ανανέωση του μοντέλου (μοντελοποίηση) καθώς και οι αλγόριθμοι που χρησιμοποιούνται, με σκοπό την υλοποίηση του καταλληλότερου και αποδοτικότερου εξ' αυτών. Η διπλωματική στοχεύει στη δημιουργία ενός μοντέλου χρήστη-εκπαιδευόμενου συνοδευόμενο από τους αντίστοιχους αλγορίθμους μοντελοποίησης το οποίο θα συγκεντρώνει την απαραίτητη πληροφορία για την αυτοματοποιημένη και προσαρμοσμένη επιλογή κατάλληλου εκπαιδευτικού υλικού προς τον συγκεκριμένο χρήστη, με ευκολία και αφαιρετικότητα προς τον χρήστη. / In the present thesis we are studying the characteristics that can be represented in a user model, we define those that are essential in a student model and we propose an efficient way of representation. We also study the different ways of constructing and updating a student model and the algorithms that can be used in order to implement the most appropriate and efficient of them. The main purpose of the thesis is the development of a student model, with the suitable algorithms, that will support the automated process of adapted educational material provision in an easy and abstract way.