The purpose of this study is to investigate how pupils think different kinds of parent teacher conferences has any significance on the feeling of participation and motivation in their learning. The purpose is also to find out how pupils think of using different kinds of assessment.This study is based on a hypothesis that studentled parent teacher conferences increases the students participation in it ́s own knowledge development. It is also based on the hypothesis that this increases the students metacognition and its internal motivation. This study is founded on a quantitative survey answered by students in eighth grade in two different schools with different kinds of parent teacher conferences. I have analyzed the results of the survey by comparing the results of two groups; they who have studentled parent teacher conferences and they who have more traditional parent teacher conferences.The result shows that students use and believe teachers use several different kinds of assessment in preparing their parent teacher conferences. Peer assessment is though underrepresented and considering the power it has, according to research it needs to be developed. Using studentled conferences increases the feeling of participation and motivation in general, not only internal motivation. My conclusion is that studentled conferences promote motivation and participation. Therefor methods for implementation of parent teacher conferences needs to be developed in many schools. / Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av hur olika former av utvecklingssamtal påverkar dem när det gäller motivation för skolarbetet och delaktighet i sitt eget lärande. Syftet är också att kartlägga hur elever tänker kring användning av olika bedömningsformer. Undersökningen baseras på en hypotes om att elevledda utvecklingssamtal medför en ökad delaktighet i elevens egna kunskapsutveckling samt att detta i sin tur ökar kunskapen om det egna lärandet och den inre motivationen. Underlaget till undersökningen är en kvantitativ enkätundersökning genomförd bland samtliga elever i år 8 i två skolor med olika typer av utvecklingssamtal. Resultatet av denna enkät har jag sedan analyserat genom att jämföra skillnader och likheter mellan de två kategorierna; de som genomfört elevledda utvecklingssamtal samt de som haft mer traditionella utvecklingssamtal. Resultatet visar att elever, som underlag för sina utvecklingssamtal, använder sig av ett flertal olika former av bedömning. Dock visar det sig att kamratbedömning som bedömningsform är underrepresenterat och behöver utvecklas med tanke på den kraft forskning visar att den har. Både den inre och den yttre motivationen ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Resultaten visar också att känslan av delaktighet ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Min slutsats är att elevledda utvecklingssamtal främjar både motivation och delaktighet. För många skolors del innebär det att man behöver arbeta fram mer medvetna metoder för deras genomförande.