<p>Godkännandedatum 2018-01-25</p>

<p>Godkännandedatum 2018-01-25</p>

<p>Godkännadedatum 2018-01-25</p>

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial vuxenutbildning. För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk. Resul-taten visar att de två gymnasiegrupperna har avsevärt fler gemensamma drag i sin bisatsanvändning än vad de två andraspråksgrupperna har. Detta tyder på andraspråkselevernas bisatsbruk utvecklas mycket under den grundläggande vuxenutbildningen.

The Swedish food retail industry is one with fierce competition, small product differentiation and increasingly disloyal customers. Consequently in order to create and retain loyal customers many of the stores offer some kind of loyalty schemes. The effectiveness of loyalty programs have been questioned, but it is proposed that in order for a loyalty program to be successful it must offer benefits that are perceived as valuable by customers. Thus the purpose of this qualitative study is to investigate how customers value loyalty programs and how this might affect them in a context where many companies reward their loyal customers. Customer perception of loyalty programs are considered to be grounded in multiple factors such as the design of the loyalty program as well as the competition in the industry. The empirical data was collected through semi-structured interviews with twelve respondents that shopped in a suburban area of Stockholm. The process of the study was influenced by the Grounded theory of method and as coding was used as the method of analysis, three themes related to how customers perceive reward components of loyalty program emerged: Offset of what I give and what I gain, Plan to have control of one’s finances and My perception of value is grounded in me.The findings of the study propose that a customer’s perception of reward components are influenced by what they are offered and by the overall design of the loyalty program. The most significant factor is however the customer self and where she is in life. This is displayed as different customers stated to have different reasons to join a loyalty program, mentioned different reward components as the most valuable one, highlighted different disadvantages as well as perceived the same reward components very differently.

No description available.

Uppsatsen behandlar om och på vilket sätt det faktum att franska talas i fler länder än Frankrike är uppmärksammat i kursplaner och textböcker i franska för gymnasiet. Jag har i detta sammanhang använt termen la francophonie för att beteckna franska talad utanför Frankrike, trots att Frankrike egentligen ingår i detta begrepp. Vad det gäller kursplaner kan jag konstatera att de är mycket vagt formulerade, men att det är tydligt att man vill att eleverna skall lära sig om de kulturer och länder i vilka franskan förekommer. Eftersom läroböcker kan ses som en form av konkretisering av kursmålen har jag studerat tolv av dem för att se hur la francophonie behandlas i dem. Jag studerade hur många texter i läroböckerna som behandlar la francophonie, men även på vilket sätt texterna är formulerade. Det visade sig att de flesta böckerna innehöll texter som direkt eller indirekt behandlar franskan som ett globalt fenomen. Det var också tydligt att de flesta texterna gick bortom nationella klichéer för att istället fokusera på individers erfarenheter, något som är nödvändigt eftersom nationella identiteter bara är sociala konstruktioner. Det framkom även att de äldre läroböckerna hade ett mer eurocentriskt perspektiv, medan de nyare lät personer från till exempel le Maghreb komma till tals direkt. Många texter behandlade även de problem och möjligheter som skapas av det faktum att fler och fler personer befinner sig mellan flera kulturer.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur nyorden nomofobi och räckviddsångest har etablerat sig i svenskt skriftspråk. De två teoretiska utgångspunkter som jag har utgått från är dels språkets utveckling i relation till samhällets utveckling, dels hur den språkliga utvecklingen ser ut i relation till användandet av detsamma. Som metod har jag använt mig av delar från korpuslingvistiken och därmed av olika korpusdatabaser, det vill säga stora datorbaserade textsamlingar, samt av programmet Wordsmith och, i väldigt begränsad omfattning, sökmotorn Google. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att undersöka etableringen utifrån när och var jag kan finna orden samt i vilken utsträckning skribenterna har valt att omnämna dem och vilka ord som är vanliga i samband med de valda orden. Jag har även undersökt om jag kan finna tendenser till vidareordbildning, synonymer, en vidare betydelser för respektive ord samt hur utvecklingen av användandet ser ut över tid. Utifrån mina resultat har jag kommit fram till att etableringen av de två orden visar på en del likheter men att de även skiljer sig åt på vissa punkter – däribland att räckviddsångest visar indikationer på att det har kommit längre i sin etablering.

No description available.

No description available.