Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals.