Today, Sweden suffers from a shortage of housing in many of the country's growth areas, a shortage of housing that hardens the country's growth and the creation of new jobs. Svenskt Näringsliv believes that several measures are needed to solve the shortcoming. (Svenskt Näringsliv 2019) The structures in housing policy therefore need to be reviewed and a longterm solution is a must. In the short term, however, there is a possible saving in the country's tenant-owned apartments that, with more generous rules on subleasing, could provide a necessary supplement to temporary housing where needed. According to the current provisions of Bostadsrättslagen, a tenant-owner may sublease his apartment if the board of the tenant owners’ co-operative agrees to this. In cases where consent is not required, the tenant-owner has the opportunity to turn to Hyresnämnden, which will test the interests of the two parties against each other in order to decide the issue. Thus, it can be stated that it is not up to the tenant-owner himself to decide whether he can sublease his apartment. The revisions that have been made since Bostadsrättslagen was issued have been to the benefit of the tenant-owner. Despite this there are today various restrictions that prevents the tenant-owner from freely subleasing his apartment. The purpose of this essay has therefore been to clarify the reasoning behind the provisions of the regulations, test its relevance based on the current situation and finally to analyse whether it is appropriate to introduce free provisions on subleasing, for independent use, to the advantage of the tenant-owner. In order to investigate this, an overall literature study was first conducted to map the extent of the issue in sources of law. Subsequently, an in-depth analysis of the sources of law, considered relevant regarded to the purpose of the thesis, was performed. The sources of law that were processed in this essay were laws, proposition of laws and government reports. Consequently, case law and parliament reports has not been addressed in this paper. Lastly, the question was answered with anchoring in the in-depth literature analysis. The conclusion is that it is appropriate to introduce free subleasing in Bostadsrättslagen if the benefits of this provision outweigh the scope of the work that a revision of the law could entail. / Sverige lider idag av en brist på bostäder i många av landets tillväxtorter, en bostadsbrist som slår hårt mot landets tillväxt och skapandet av nya jobb. Svenskt näringsliv menar på att flera åtgärder behövs för att lösa bristen. (Svenskt Näringsliv 2019) Strukturerna i bostadspolitiken behöver därmed ses över och en långsiktig lösning är ett måste. På kort sikt finns dock ett tänkbart sparkapital i landets bostadsrätter som, vid generösare regler om andrahandsupplåtelse för självständigt brukande, hade kunnat tillföra ett nödvändigt tillskott på tillfälliga bostäder där det behövs. Enligt dagens bestämmelser i bostadsrättslagen får en bostadsrättshavare upplåta sin lägenhet i andrahand om bostadsrättsföreningens styrelse samtycker till detta. I de fall samtycke ej erhålls har bostadsrättshavaren möjlighet att vända sig till hyresnämnden, vilken prövar de två parternas intressen mot varandra för att avgöra frågan. Således kan det konstateras att det inte är upp till bostadsrättshavaren själv att avgöra om denne kan hyra ut sin lägenhet. De revideringar som genomförts sedan bostadsrättslagen infördes har varit till fördel för bostadsrättshavaren, trots detta har denne idag således diverse inskränkningar som hindrar denne från att fritt upplåta sin lägenhet i andra hand. Denna uppsats syfte har därför varit att klarlägga resonemanget bakom bestämmelsernas utformning, pröva dess relevans utifrån dagens rådande situation och slutligen analysera om det är lämpligt att i bostadsrättslagen införa bestämmelser som möjliggör fri andrahandsupplåtelse. För att utreda detta genomfördes först en övergripande litteraturstudie för att kartlägga frågans utbredning i juridiska rättskällor. Därefter utfördes en djupgående analys av de rättskällor som ansågs relevanta med hänsyn till uppsatsens syfte. De rättskällor som behandlades var lagar, propositioner och statliga betänkanden inom området. Rättspraxis och riksdagsbetänkanden har följaktligen inte berörts i denna uppsats. Slutligen besvarades frågeställningen med förankring i den djupgående litteraturanalysen. Slutsatsen i denna uppsats är att det är lämpligt att i bostadsrättslagen införa bestämmelser som möjliggör fri andrahandsupplåtelse om fördelarna denna bestämmelse medför väger tyngre än omfattningen av det arbete en revidering av lagen skulle kunna innebära.

Att spekulera i bostadsrätter har blivit ett alltmer populärt sätt att placera sina pengar. De senaste årens stora värdestegringar och låga riskexponering har lett till att bostadsrätter inte längre bara förvärvas för bostadsändamål. Med hjälp av djupintervjuer, rättsfall och lagtext syftar studien till att utreda hur styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningar förhåller sig till fenomenet samt vad det kan få för konsekvenser. Följder av lagändringar som skett samt möjliga förbättrande åtgärder diskuteras också. Erfarenheten av spekulationsköp varierar mellan föreningarna. Vissa har inte noterat något sådant överhuvudtaget, medan andra har konstaterat mer eller mindre uppenbara fall av antingen rena renoveringsköp eller köp med avsikt att hyra ut i andra hand. I nästan alla fall blir detta syfte tydligt först efter att man bott i bostadsrätten en viss tid. Det är alltså svårt att avgöra om det var avsikten vid själva förvärvet. Korttidsuthyrningar är en aktivitet som växer i popularitet i takt med den tekniska utvecklingen och delningsekonomin. En del föreningar har en uttalad policy där korttidsuthyrningar aldrig tillåts, ofta till följd av att man känner till det uppmärksammade vägledande rättsfall från hyresnämnden 2015. Exempel på problem som kan uppstå vid andrahandsupplåtelser i allmänhet är kriminell verksamhet såsom bordeller eller handel med droger, ökat slitage på fastigheten, större arbetsbelastning för styrelsen samt ökad otrygghet för grannar. Renoverings- eller s.k. flippingköp kan leda till störningar för grannar samt skador på fastigheten när arbetet inte utförs på rätt sätt. Att värva rätt kompetens till styrelsen är snarare ett allmänt problem som inte har någon direkt koppling till spekulationsköp. Lagändringar som syftat till att underlätta andrahandsuthyrning har haft både positiva och negativa konsekvenser. De har lett till att fler bostadstillfällen frigjorts, men innebär också en del tolkningssvårigheter. Styrelser har fått mer att administrera men kan samtidigt ta ut en avgift för arbetet vilket i sämsta fall resulterar i en nollaffär. För att underlätta tolkningen av lagtexten skulle förbättrad samordning kunna ske mellan exempelvis myndigheter och branschorganisationer för att ge ut riktlinjer till bostadsrättsföreningar. Fler föreningar skulle också kunna överväga att ansluta sig till en sådan organisation för att få bättre tillgång till stöd och rådgivning. Alla har dock inte ekonomiska eller tidsmässiga förutsättningar till en sådan lösning. Författarnas uppfattning blir till sist att spekulationsköp inte är ett omfattande problem på Stockholms bostadsmarknad idag. Förbättringar skulle kunna ske på olika områden främst för att underlätta styrelsearbetet, men varje förenings individuella förutsättningar och ambitioner blir avgörande för vad som faktiskt sker. / Speculating in condominiums has become an increasingly popular way of placing capital. Over the past few years, significant gains in value and low risk exposure have led up to that condominiums are no longer only acquired for residential purposes. Through interviews, law cases and law texts, the study aims to investigate if executives of the housing associations consider this to be a problem and what the consequences may be. Changes in the law and possible solutions are also discussed. The experience of speculative buying varies. Some housing associations have not noted such a thing at all, while others have detected more or less obvious cases of either purely renovation purchases or purchases with the intention of subleasing. In almost every case however, this purpose becomes apparent after using the apartment for a certain period of time. Hence, it is difficult to determine whether it was the main intention of the acquisition. Short term leases are an activity that grows in popularity in line with the technical development and the sharing economy. Some housing associations have an accepted policy where short-term rentals are never allowed, often due to an attention-paid law case of the Rent Committee in 2015. Examples of problems that may arise due to second-hand rentals in general are criminal activities such as prostitution or trade in drugs, increased wear and tear on the property, a heavier workload for the management and increased insecurity for neighbors. Renovation or so-called flipping purchases can cause disturbances to neighbors as well as damage to the property when work is not performed properly. Recruiting the right skilled people to the management seems to be rather a general problem that has no direct connection to speculation purchases. Changes to the law aimed at facilitating second hand leasing have had both positive and negative consequences. They have given more people a place to live, but also involved some difficulties in interpretation. The boards have got more to administer, however at the same time they can charge a fee for the work, which in worst case results in a zero-affair. In order to facilitate the interpretation of the law text, improved coordination would be achieved between, for example, authorities and organizations to issue guidelines to tenant-owner associations. More housing associations could also consider joining such an organization to get better access to support and counseling. However, all do not have the time or the economic conditions for such a solution. The authors' view finally turns out that speculation purchases are not a major issue in Stockholm's housing market today. Improvements could be made in various areas, primarily to facilitate the work of the board, but each association's individual conditions and ambitions will be crucial to what actually happens.

The goal of this thesis is to compare the costs of leasing according to Czech accounting rules and according to international accounting standards. Regulations according to International accounting standards are divided according to the length of duration of individual agreements, in several steps {--}in order of consecutive years until the complete down-payment according to schedule. It is a regulation of accounting operations and economic results in the years of 2002-2009. For comparison I used the standard agreement for a cargo truck. As another comparison I chose a lease-back agreement for a building project. The practical part of the thesis transforms Czech accounting prescriptions into IAS accounting prescriptions in the form of tables. With the help of calculations and comparison of individual accounting prescriptions concerning financial leasing /Czech and international/ I came up with a number of results. I worked out two leasing agreements with variant solutions of transitions to financial leasing accounting according to IAS 17 in different years with differing leasing agreement duration. Each option is transformed, the costs and their variance is evaluated from the point of view of both accounting methods and the impact of these differences on economic results is resolved. In the conclusion each leasing agreement both approaches, the Czech and the international, are compared and all the differences which follow are summarized in a table.