Texte remanié de: Dissertation--Wurtzbourg, Allemagne--Würzburg Universität, 2005. / Bibliogr. p. 337-348.

No description available.

No description available.

No description available.

La Women’s Social and Political Union (WSPU), fondée en 1903 par Emmeline Pankhurst, est une organisation suffragiste britannique. Poursuivant son but d’obtenir l’octroi du droit de vote aux femmes, cette organisation élabore une propagande très développée pour faire entendre son message auprès du gouvernement et du public. C’est de cette propagande que nous faisons l’étude à travers l’analyse des trois hebdomadaires successifs que la WSPU a publiés de 1907 à 1917 : Votes for Women, The Suffragette et Britannia. Dans un premier temps, nous montrons que la diffusion du message de la WSPU repose largement sur le périodique. Notre étude nous conduit ensuite à analyser la production et le contenu de ces périodiques, la façon dont ceux-ci rendent compte de l’évolution de la WSPU et de son rôle avant et pendant la Première Guerre mondiale. Enfin, nous analysons la réception de cette propagande par le public, ainsi que l’impact que les actions de la WSPU ont eu sur le mouvement suffragiste et sur la société britannique, jusqu’à ce que les femmes obtiennent le droit de vote en 1918. / The Women’s Social and Political Union (WSPU), founded in 1903 by Emmeline Pankhurst, is a British suffragist organisation. It aims at gaining votes for women and works out highly developed propaganda techniques to convince the government and the population. In this thesis, we study the propaganda of the WSPU through the analysis of the three successive weekly newspapers published by the organisation between 1907 and 1917: Votes for Women, TheSuffragette and Britannia. First, we try to show that the message of the WSPU is largely conveyed through those periodicals. Our study then leads us to analyse the production and the contents of those periodicals, the way they show the evolution of the WSPU and its role before and during the First World War.Finally, we focus on the way the WSPU propaganda was received by the public,and on the impact that the deeds performed by the WSPU had on the suffragist movement and the British society before women got the right to vote in 1918.

Denna uppsats ämnar finna de faktorer som drev före detta suffragetter till att ansluta sig till den fascistiska organisationen British Union of Fascists (BUF), samt redogöra för organisationens syn på kvinnors och kvinnors roll i samhället.  BUF grundades 1932 och var den största och mest framstående fascistiska gruppen i Storbritannien under mellankrigstiden. I samband med att organisationen nådde sin höjd i mitten av 1930-talet blev den ökänd för sina våldsamma möten och konfrontationer med politiska motståndare. De våldsamma metoderna som fascisterna använde skulle alienera dem från den breda brittiska politiken. När BUF proklamerade sitt stöd för Adolf Hitlers Nazityskland kom organisationen att fördömas av både den brittiska allmänheten och de etablerade partierna. British Union of Fascists skulle motsätta sig andra världskriget och uppmanade regeringen att förbjuda organisationen och arresterade många högtuppsatta medlemmar 1940. Fascismen var känd för att ha en patriarkal, traditionalistisk och reaktionär syn på kön och kvinnor. Men trots detta lyckades organisationen attrahera tidigare suffragetter. Så hur kunde de som tidigare kämpat för jämställdhet gå med i en rörelse som motsatte sig jämställdhet? Vilken syn hade BUF på kvinnan och kvinnorollen? För att svara på detta har jag studerat och analyserat ideologisk text skrivna av organisationens grundare och ledare Oswald Mosley samt andra fascistiska medlemmar. Jag har också använt mig av tillgänglig forskning från etablerade professorer och historiker för att nå en slutsats.   Resultatet visar att British Union of Fascists hade en mycket traditionalistisk och reaktionär syn på kvinnan och kvinnorollen. Svaghet betraktades och beskrivs som feminint och manlighet betraktades och beskrivs som styrka. BUF ansåg att kvinnan rent naturligt föredrog hemmet framför arbete och att moderskapet var kvinnans högsta kallelse i livet. Fascisterna betraktade kvinnors framgångar i kampen för jämställdhet som samhällets degeneration och förfall. Resultaten visar även att det fanns många faktorer som drev de tidigare suffragetterna till British Union of Fascists. Vilka faktorer som var avgörande beror på suffragetten i fråga. I min forskning har jag hittat tre exempel på tidigare suffragetter som gick med i BUF. Dessa var Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen och Mary Richardson. De faktorer som fick Norah Dacre Fox att ansluta sig till BUF var primärt möjligheten för sig och sin partner att få politiska karriärer. Fox hävdade att BUF var suffragettrörelsens arvtagare men jag har inte hittat några bevis för att detta var en primär faktor som fick henne att gå med i organisationen. De faktorer som fick Mary Sophia Allen att gå med i BUF var sannolikt krigsutbrottet 1939. Allen var sedan tidigare en beundrare av Adolf Hitler vilket troligtvis fick henne att motsätta sig ett krig mot dennes regim. Hon tjänstgjorde även under första världskriget och var troligtvis väl medveten om krigets fasor, något som kan ha bidragit till att hon motsatte sig ett nytt krig. De faktorer som fick Mary Richardson att gå med BUF var att hon ansåg att organisation och fascismen som ideologi var det enda som kunde rädda landet från stagnation. Richardson såg också mycket i BUF som påminde henne om suffragettrörelsen, och som en militant suffragett i sin ungdom kan BUFs militarism och paramilitära aktioner ha varit attraktiva. Det är därför troligt att de faktorer som fick Richardson att gå med i fascisterna var en kombination mellan att tro på dem som en politisk kraft såväl som deras militanta tillvägagångssätt. Richardson lämnade organisationen efter interna bråk och kom att anklaga organisationen för att i själva verket motarbeta kvinnors rättigheter. Strävan efter jämlikhet kan därför mycket väl ha varit en bidragande faktor till att hon anslöt sig till fascisterna, men jag har inte hittat några bevis som uttryckligen pekar på detta. / This essay revolves around the fascist organization British Union of Fascists (BUF) and their view on women and women’s role in society. It also examines former suffragettes who joined the organization, with the goal of establishing which factors contributed to them seeking membership in the organization.  Founded in 1932, the BUF was the largest and most prominent fascist group in the United Kingdom during the interwar period. Reaching its peak in the mid-1930s, the organization would become infamous for violent rallies and clashes with political opponents. The violent methods of the fascists would alienate them from mainstream British politics. And the organization would be condemned by both the British political establishment and British public after pleading their allegiance to Adolf Hitlers Nazi Germany. The British Union of Fascists would oppose the second world war, prompting the government to ban the organization and arresting numerous high-ranking members in 1940. Fascism was known for having a patriarchal, traditionalist and reactionary view on gender and women. But despite this fact, the organization managed to attract former suffragettes. So how come that those who fought for equality between the sexes would join a movement that opposed the same? How did British Union of Fascists view women and the female role?  To answer this, I have studied, and analysed ideological text written by the organizations founder and leader Oswald Mosley, alongside other fascist members. I have also used available research by established professors and historians to reach a valid conclusion.    The result shows that the British Union of Fascists had a highly traditional and reactionary view on women. Weakness was viewed and described as feminine, while masculinity was viewed and described as strength. The group regarded the home as women’s natural habitat, and childbirth as their highest calling in life. The fascists viewed women’s recent achievements in the struggle for equality as the degeneration and downfall of society.  The results also shows that there were numerous factors that drove the former suffragettes, each depending on the suffragette in question. In my research I have found three examples of former suffragettes who joined the BUF. These were Norah Dacre Fox, Mary Sophia Allen and Mary Richardson. The factors that made Norah Dacre Fox join the BUF was primarily the possibility of herself and her partner to gain political careers through the organization. Fox did argue that she viewed the BUF as successors to the suffragette movement, but I have not found any evidence that proves that this was a primary factor for her joining the BUF. The factors that made Mary Sophia Allen join the BUF were most likely the outbreak of the second world war. She was an admirer of Adolf Hitler which probably made her oppose a war against his regime. She also served during the first world war, something that might have contributed to her opposing a new war due the horrors of warfare. Mary Richardson joined the BUF because she believed that the organization and the ideology of fascism were needed to save to country from its downfall. Richardson also saw a lot in the BUF that remined her of the suffragette movement, and as a militant suffragette in her youth the BUFs militarism and paramilitary actions might have been attractive. It is therefore likely that the factors that made Richardson join the fascists were a combination between agreeing with their views on the degeneration of British society as well as their militant actions. Richardson did leave the organization after a falling-out with its leader, and she would accuse the group of working against women’s rights. The pursuit of equality might very well have been a contributing factor for joining, but I have not found any evidence that explicitly points to this.

From 1906 to 1912 the British police contended with the struggles of militant suffragettes and active unionists. In facing the disturbances associated with the suffragette movement and union mobilization, the police confronted the dual problems of maintaining the public order essential to the survival and welfare of the kingdom while at the same time assuring to individuals the liberty necessary for Britain's further progress. This dissertation studies those police activities in detail.