<p>Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om</p><p>relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de</p><p>studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om</p><p>det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika</p><p>karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.</p><p>Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat</p><p>lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels</p><p>Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).</p><p>För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är</p><p>Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om</p><p>konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på</p><p>att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för</p><p>att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en</p><p>kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader</p><p>i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i</p><p>uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer</p><p>med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda</p><p>utbildningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen. Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda utbildningen.