”Skolan är i kris” är ett utmyntat begrepp om dagens svenska skola i media. Begreppet har sitt ursprung från Pisa undersökningarnas försämrade resultat. Pisa provet har börjat få mer kritik och en anledning till det är att det anses vara ett low-stake prov för eleven. Ett low-stake prov innebär att det inte har någon betydelse för elevens betyg vilket då leder till att eleven inte gör sitt bästa på provet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärare och rektorers uppfattningar om Pisa provet och hur motivationen hos eleverna kan påverka resultatet. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen: Hur ser lärare/rektorer på möjligheten att motivera och förbättra förutsättningarna för att höja elevernas resultat i internationella undersökningar som PISA? Hur ser lärare/rektorer på att media beskriver att skolan är i kris? Hur uppfattar lärare/rektorer betydelsen av internationella undersökningar som PISA? Undersökningens metod har varit personliga intervjuer och en egen modell har konstruerats och använts som ett analysverktyg till intervjuerna. Resultatet av undersökningen är att lärare och rektorer anser att motivationen har en stor betydelse för elevers resultat på Pisa undersökningen. För att motivera eleverna till att prestera sitt bästa på Pisa provet behövs betygssättning, feedback och att eleverna förstår sitt sammanhang med Pisa provet. Undersökningen visar också att lärarna/rektorerna uppfattar Pisa som ett low-stake prov.

<p>Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om</p><p>relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de</p><p>studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om</p><p>det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika</p><p>karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.</p><p>Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat</p><p>lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels</p><p>Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).</p><p>För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är</p><p>Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om</p><p>konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på</p><p>att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för</p><p>att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en</p><p>kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader</p><p>i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i</p><p>uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer</p><p>med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda</p><p>utbildningen.</p>

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen. Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda utbildningen.

Faking in applications was found to be an important issue in which social desirability plays a relevant role. The present study brings Social Desirability Responding, Honesty-Humility, and different stakes of situations into relation. Social Desirability Responding, i.e. Communion Management and Self-Deceptive Enhancement, operationalized by the Balanced Inventory of Desirable Responding (BIDR) and Honesty-Humility (HEXACO-60) are analysed regarding their relationships and differences in and between high-stake, low-stake, and high-stake-low-framed situations. Relationships between Honesty-Humility and Communion Management were significantly positive, while no relationship between Honesty-Humility and Self-Deceptive Enhancement was found. There were also no significant differences in the constructs across situations. It was further investigated whether individuals scoring low in Honesty-Humility show different responding behaviour dependent on situational frames compared to individuals scoring high in Honesty-Humility. No significant differences were found. Results imply that Social Desirable Responding scales do not measure what they intent to, hence further research is needed. The tested high-stake-low-framed situational instruction did not significantly reduce faking. However, exploring the option of framing application situations is recommended for organizations. Further, the problematic nature of measuring Social Desirability Responding is considered.