The expected quality on manufactured components in the automotive industry is high, often with an accuracy of tenths of a millimeter. The conventional methods used to ensure the manufactured components are very accurate, but they are both time consuming and insufficient and only a small part of the produced series are analyzed today. The measurement is performed manually in so-called measurement fixtures. Where each component is fixed and predetermined points of investigation are controlled with a dial indicator. These fixtures are very expensive to manufacture and they are only compatible with one specific kind of component. Nowadays, great volumes of material are scrapped from these procedures in the automotive industry. Hence, there is a great need to increase the amount of controlled components without affecting the production rate negatively. This project was carried out for the relatively new company Viospatia, which is a spin-off company based on research from Luleå University of Technology. They have developed a system that automatically measures each component directly at the production line with the use of photogrammetry technology. This makes it possible to discover erroneous components almost immediately and the manufacturer gets a more distinct view of their production and its capability. The aim of this thesis has been to investigate how a user interface should be developed to be as user-friendly as possible without limiting the system’s functions. The objective has been to design a proposal of a user interface adapted for the intended user, creating value and is easy to use. The progression has been structured around a human-centered approach expedient for interaction design, where the developing phase, containing analyze, design and validate, is performed through iterations with continuous feedback from users and the project’s employer. The context, where the intended solution is supposed to be used, was investigated through interviews and observations at the involved companies. In the project there were three factories involved, Gestamp Hardtech and Scania Ferruform in Luleå and Volvo Cars in Olofström. These factories are using similar production methods, sheet metal stamping, so their prerequisites and needs are similar for this type of quality control system. Creative methods have been applied throughout the project to generate as much ideas as possible while trying to satisfy all the important aspects. Initially analog prototypes were created but they were soon developed to digital interactive prototypes. A larger usability-test was conducted with seven participants by using a weblink to the digital prototype. With support from the feedback these tests generated some adjustments were made and the final user interface was designed, separated in two levels - Supervisor and Operator. Through extensive literature study and user-testing it became clear that the operator needs to get an unmistakable message from the user interface. There should not be any doubts whatsoever and the operator should react immediately. This message is delivered with the use of colors that have an established meaning. By identifying what needs the different actors have, the system’s functions can be separated and made accessible only for the intended user. The functions can then be more specifically developed for the intended user instead of modifying them trying to make a compromise that fits everybody. This separation of functions is not anything the user has to actively do but it is performed automatically by the user interface when the user is signing in. / Den förväntade kvalitén på tillverkade delar inom bilindustrin är väldigt hög, med toleranser på så lite som tiondels millimeter många gånger. De konventionella metoderna som används för att kontrollmäta de tillverkade delarna idag är mycket noggranna, men de är både tidskrävande och otillräckliga och endast en väldigt liten del av en producerad serie blir kontrollmätt idag. Mätningen utförs manuellt i så kallade mätfixturer. Där varje komponent fixeras och förutbestämda undersökningspunkter kontrolleras med en så kallad mätklocka. Dessa fixturer är även väldigt dyra att tillverka och de är bara kompatibla med en specifik komponent. I dagens läge så kasseras otroligt stora mängder material från dessa komponenter inom bilindustrin. Här finns det alltså ett stort behov för att öka mängden komponenter som kontrolleras utan att påverka tillverkningstakten. Det här projektet utfördes åt det relativt nystartade företaget Viospatia, vilket är ett spin-off företag från forskning utförd vid Luleå tekniska universitet. De har utvecklat ett system som med hjälp av fotogrammetri automatiskt mäter av varje komponent direkt i produktionslinan. Detta gör att eventuella fel upptäcks nästan omedelbart samtidigt som tillverkaren får en tydligare bild av sin produktion och dess kapacitet. Syftet med denna masteruppsats har varit att undersöka hur ett gränssnitt bör utvecklas för att det ska bli så användarvänligt som möjligt utan att begränsa systemets viktiga funktioner. Målet har varit att ta fram ett förslag på ett gränssnitt som är anpassat för den tänkta användaren, som skapar ett mervärde och är enkelt att använda. Processen har följt en användarcentrerad struktur fördelaktig för interaktionsdesign, där utvecklingsfasen bestående av analys, design och validering sker i flera iterationer med kontinuerlig återkoppling med användare och uppdragsgivare. Kontexten, där den tänkta lösningen ska användas, undersöktes initialt hos de involverade företagen. I projektet var tre fabriker involverade, Gestamp Hardtech och Scania Ferruform i Luleå och Volvo Cars i Olofström. Dessa fabriker använder mestadels liknande tillverkningsmetoder, metallpressning, vilket gör att de rimligtvis har en del gemensamma förutsättningar och behov. Under arbetets gång har diverse kreativa metoder använts för att generera så mycket idéer som möjligt utan att förbise viktiga aspekter. Till en början utvecklades prototyper analogt för att sedan utvecklas till digitala interaktiva prototyper. Ett större användbarhetstest genomfördes på distans med sju testpersoner via en länk till den digitala prototypen. Med hjälp av responsen från dessa tester gjordes en del ändringar och den slutliga designen på gränssnittet blev uppdelat i två nivåer, Supervisor och Operator. Genom teoristudie och användartester framgick det att operatören behöver få en omisskännlig uppmaning från gränssnittet. Det bör inte uppstå några som helst tveksamheter och operatören skall kunna agera direkt. Denna uppmaning sker genom en tydlig färgkodning som utnyttjar vedertagna uppfattningar om färgers innebörd. Genom att identifiera vilka behov de olika aktörerna har kan man på så sätt också hålla isär de olika funktionerna och göra de tillgängliga endast för den typen av aktör som behöver de. De kan på så sätt också utvecklas mer specifikt för den tänkta aktören istället för att modifieras för att passa alla. Denna separering av funktioner är inget som användaren behöver ställa in själv utan görs automatiskt då den loggar in med sitt användarkonto.