I denna studie studeras incitamenten och drivkrafterna bakom etableringen av en laddstation för elbilar på landsbygden. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse politiken och den lokala kontexten har i planeringsprocessen av en laddstation, hur platsens specifika egenskaper tas tillvara i utförandet, hos vem det uppfattade behovet finns samt på vilket sätt laddstationen förväntas påverka bygden i framtiden. Som huvudsaklig metod utförs en fallstudie av ett laddstationsprojekt i Svågadalen, Hälsingland. Teorier kring projekt och hållbarhetsarbete på landsbygd, lokalt engagemang, projektpolitik och tillgång till service sammanfogas med resultat av fem kvalitativa intervjuer med involverade personer i laddstationsprojektet. Studien visar att laddstationen i Svågadalen inte installerades för att tillgodose ett nuvarande laddningsbehov, däremot för att ge förutsättningar för framtida elbilsanvändare att ladda i bygden. Utifrån det lokala perspektivet har laddstationen upprättats då den är en del av en större vision för hur bygden ska utvecklas. Det huvudsakliga syftet är att framhäva landsbygdens potential att genomföra satsningar för ett hållbart samhälle. Den politiska strukturen i Svågadalen i kombination med utnyttjandet av lokala resurser underlättade genomförandet av projektet. I planeringsprocessen har Hudiksvalls kommun, Svågadalsnämnden och Folkets Hus-föreningen i Svågadalen varit delaktiga.