I denna studie studeras incitamenten och drivkrafterna bakom etableringen av en laddstation för elbilar på landsbygden. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse politiken och den lokala kontexten har i planeringsprocessen av en laddstation, hur platsens specifika egenskaper tas tillvara i utförandet, hos vem det uppfattade behovet finns samt på vilket sätt laddstationen förväntas påverka bygden i framtiden. Som huvudsaklig metod utförs en fallstudie av ett laddstationsprojekt i Svågadalen, Hälsingland. Teorier kring projekt och hållbarhetsarbete på landsbygd, lokalt engagemang, projektpolitik och tillgång till service sammanfogas med resultat av fem kvalitativa intervjuer med involverade personer i laddstationsprojektet. Studien visar att laddstationen i Svågadalen inte installerades för att tillgodose ett nuvarande laddningsbehov, däremot för att ge förutsättningar för framtida elbilsanvändare att ladda i bygden. Utifrån det lokala perspektivet har laddstationen upprättats då den är en del av en större vision för hur bygden ska utvecklas. Det huvudsakliga syftet är att framhäva landsbygdens potential att genomföra satsningar för ett hållbart samhälle. Den politiska strukturen i Svågadalen i kombination med utnyttjandet av lokala resurser underlättade genomförandet av projektet. I planeringsprocessen har Hudiksvalls kommun, Svågadalsnämnden och Folkets Hus-föreningen i Svågadalen varit delaktiga.

Stadens utformning domineras av värderingar och normer som präglar vårt sätt att vara, leva och röra oss i staden. På senare år går det att se en ökad trend av kortvariga projekt som ett sätt att hantera frågor som ojämlika platser i staden. Syftet med denna studie är att undersöka lokala projekt i Botkyrka kommun och Malmö stad och dess påverkan på maktrelationer betraktat ur ett intersektionellt - perspektiv, samt studera projektpolitikens möjligheter att uppnå långsiktig förändring av maktrelationer. Carol Bacchi´s What´s the problem represented to be? -approach kommer att användas för att besvara studiens frågeställningar som syftar till att redogöra för olika problemrepresentationer, effekterna av projektens problemrepresentationer samt projektpolitikens förändringspotential. Resultatet som presenteras visar på att olika problemrepresentationer leder till olika sätt att förhålla sig till dialogprocessen i de olika projekten. Möjlighet till politisering skapar potential för en långsiktig förändring av maktförhållanden i staden genom att tydliggöra för motsättningar och konflikter. Tenderar projekt att endast lyfta den ”rätta” bilden genom marknadsföring resulterar det snarare i en avpolitiserande praktik.