Då vi upplevde att det saknades verktyg för att möta sökande med svåruppnåeliga mål, blev det en självklarhet att syftet med arbetet skulle vara att beskriva hur och vilka metoder studie- och yrkesvägledare arbetar och använder sig av med sökande vars mål är svåruppnåeliga samt hur de uppfattar och definierar svåruppnåeliga mål. Vi användes oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas personliga berättelser. Vi har även valt att ta upp teorier som vi anser betydelsefulla för vår studie. För att kunna analysera vårt resultat utgick vi från Hodkinson och Sparkes teori “Careership” och samtalsmodellerna, Gerard Egans “The skilled helper” och William R Miller & Stephen Rollnick “Motiverande samtal”. I resultatet av vår studie framkom det att faktorer som kan påverkar en individs svåruppnåeliga mål är samhället, omgivningen och den sökandes självbild. Det framkom även att relationen mellan vägledaren och den sökande är viktig för att den sökande ska kunna göra välgrundade val. Det är också av vikt att samtalsledaren i samtalet med den sökande vars mål är svåruppnåeliga arbetar med att vidga handlingshorisonten genom att aktivt lyssna, vara närvarande och ställa öppna frågor samt ge rätt information för att den sökande ska kunna göra välgrundade val.