<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats. Det är rimligt att anta att de som satt med i kommittén är väl insatta i hur det resonerades under processen. Som metod har den kvalitativa intervjun valts. Slutsatsen är att samhällsvetenskap som använder det tolkande angreppssättet inte har beaktats i någon större utsträckning vid bildandet av svensk klimatpolicy trots att den hade kunnat innebära en bredare förståelse för problematiken och påverkat utformningen av en handlingsplan.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats. Det är rimligt att anta att de som satt med i kommittén är väl insatta i hur det resonerades under processen. Som metod har den kvalitativa intervjun valts. Slutsatsen är att samhällsvetenskap som använder det tolkande angreppssättet inte har beaktats i någon större utsträckning vid bildandet av svensk klimatpolicy trots att den hade kunnat innebära en bredare förståelse för problematiken och påverkat utformningen av en handlingsplan.