Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istället på att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den här studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick från diskursteori och genusteori. Med hjälp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur två kvällstidningar, två TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion. Resultatet visar att svensk sportmedia konstruerar damhockey som ett problem på olika sätt, varav det mest förekommande är att svensk damhockey inte tar medaljer för att det svenska damlandslaget inte har utvecklingsmöjligheter eller resurser. De svenska damhockeyspelarna utmålas som offer för omständigheter för vilka andra bär ansvar. Antingen framställs damhockeyspelarna som tuffa och ödmjuka hjältinnor som ger upp sina liv för att få spela hockey eller så framställs de som svaga mentalt. Materialet visar även att mannen är den norm mot vilken damhockey jämförs. De diskurser som fanns i empirin visar att damhockey konstant jämförs med något förgivettaget, som den inte kan mäta sig med: herrhockeyn. Även om ett ifrågasättande av herrhockeyn som norm görs, upprätthålls samtidigt denna syn som sunt förnuft.