<p>Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast. Sammanfattningsvis kan man säga att den språkliga utformningen av våra efternamn kommer att fortsätta att modifieras, dels genom den utländska invandringen, dels genom ökningen av ansökningar om nybildade efternamn.</p>

<p>Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ”miljonsvenskan”. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ”miljonsvenskan”. Hypotesen att ungdomar på landsbygden i större utsträckning håller kvar vid äldre slang stämmer inte då det är ungdomar i Uppsala som främst använder de äldre slangorden i undersökningen. Och hypotesen att ungdomar på landsbygden i stor utsträckning inte känner till de nya lånorden stämmer samtidigt som Malmö uppvisar lika liten kännedom om orden.</p>

<p>Jag har undersökt ord, uttryck och sammansättningar som innehåller orden svart och vit i syfte att utröna om de har en positiv eller negativ betydelse. För detta ändamål har jag använt mig av ordböcker för att få fram de olika betydelser som finns i svenska språket och korpusar, dels som komplement till ordböckerna och dels för att undersöka användningsområdet för de olika betydelserna. Jag har kommit fram till att svart har i stort sett alltid en negativ betydelse, i några fall en neutral, medan vitt har en blandning av såväl positiva som negativa och neutrala betydelser. Bortsett från ett enda uttryck så hade de uttryck med en positiv betydelse av vitt alltid ett motsvarande uttryck i svart med en negativ betydelse.</p>

<p>Denna uppsats presenterar en undersökning baserad på ett ordassociationstest och jämför hur en- och flerspråkiga associerar till substantiv och adjektiv. Syftet med undersökningen är att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flerspråkiga som alla läser modersmålssvenska. Informanterna är hämtade från sex olika klasser i tre olika skolor och alla går i årskurs nio.</p><p>Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flerspråkiga associerar till både substantiv och adjektiv finns. Spridningen av svaren är för substantiv större hos de flerspråkiga än hos de enspråkiga. För adjektiv är spridningen större hos de enspråkiga. Bortfallet för samtliga ordgrupper är större hos flerspråkiga än hos enspråkiga.</p><p>Resultaten för substantiven går i linje med tidigare forskning och skulle kunna tyda på att de flerspråkiga ännu inte uppnått samma grad av språkbehärskning som de enspråkiga.</p>

Date: 2010-05-25 Program: International Marketing Course Master Thesis International Marketing (EFO705) Authors Ms. RongPan Mr. Sitthiphon Panto Teacher Tobias Eltebrandt Title A study of Swedish tourist going on vacation in Thailand Research question Which factors affect Swedish travelers’ decision making in choosing Thailand as a traveling destination? Target audience This report could be beneficial for Tourism Authority of Thailand. The target audiences including Government sector who responsible in promoting Thailand tourism. Conclusion With the help of consumer decision making theory, factors were being investigated. An additional questionnaire was being distributed to collect primary data. The secondary data from reliable sources was used to have a better understanding of Swedish travelling behaviour. It showed that among eight factors “motivation or energizers factor” has the most influence or effect on Swedish traveler’s decision making in choosing Thailand as a traveling destination. However, we can summarize their level of influence into three broaden group: High Influence Factor (motivation or energizers factor, socio-economic factor, (personality / attitude factor), Medium Influence Factor (perception factor, learning factor, cultural factor, family influence factor) and Low Influence Factor (reference group influence Factor)

Nationella och internationella studier som fått stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers läsförståelse har sjunkit under de senaste åren. Detta gäller såväl yngre som äldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklärare på gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lärare arbetar med läsförståelseträning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring läsförståelse och läsförståelseundervisning. Resultatet visar att hälften av lärarna ser en klar försämring av gymnasieelevers läsförståelse de senaste 10-20 åren. Eleverna prioriterar bort läsning, vilket medför minskat ordförråd, bristande språklig medvetenhet och därmed försämrad läsförståelse. Två av lärarna menar att de inte kan se någon märkbar försämring av elevernas läsförståelse. Samtliga lärare arbetar medvetet med läsning i sina klasser, och använder sig av olika metoder för att öka elevernas läsförståelse. Ordkunskap, högläsning, boksamtal och kompensatoriska hjälpmedel är några exempel, anpassning av innehåll och tidsåtgång en annan. Framförallt tycks man vilja väcka elevernas lust att läsa, och använder sig av olika metoder för att uppnå detta mål. Samtliga lärare i studien uppger att deras undervisning främst formats av egna erfarenheter och samarbete med elever och kollegor. Arbetsmetoderna de presenterar stämmer till stor del överens med aktuell forskning kring läsförståelseundervisning, ändå upplever respondenterna att de saknar kunskap om metoder för läsinlärning och läsförståelsestrategier, och önskar att fler forskningsrön skulle nå även lärare som undervisar på gymnasiet. 2

<p>Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.</p><p>Resultatet visar att mina informanter, liksom Grosjeans, ser många fördelar med att vara tvåspråkiga och att modersmålet är starkast kopplat till hemmiljön och då framförallt föräldrarna, ett resultat som överensstämmer med tidigare svenska studier.</p>

<p>English title: "Motivated system technician wanted" A study of the relationship between two parts in job advertisements". The purpose of this study is to describe the linguistics of job advertisements. The focus is on discursive practice and how the relation between employer and the proposed employee is created through the process of communication in job advertisements. The method concists of two parts: A critical discourse analysis using the three dimensional model for critical discourse analysis by Fairclough and a text analysis inspired by Hellspong & Ledin. 40 job advertisements were examined and the analysis revealed that the majority belongs to the category traditional job advertisement and a minority uses more than one discourse. The linguistic analysis shows elements that increase communication between transmitters and receivers.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till ämnet svenska som andraspråk i år 7-9 bland sv2-elever och svensk- och sv2-lärare i en svensk grundskola i Kronobergs län. Jag undersöker även om det finns någon skillnad i attityder hos de olika lärarna beroende på ämneskompetens. Undersökningen består av datainsamlingar baserade på intervjuer med sex lärare och tolv elever. Själva undervisningen i sv2 upplevs av lärarna som övervägande positiv. Det är utvecklande för eleven att läsa sv2, men undervisningen får dock inte isoleras för mycket från ordinarie klass. Samtliga lärare har påpekat att det finns brister inom ämnet sv2. Ämnet har låg status, det saknas en lokal kursplan och det brister även i lärarsamarbete. Vidare ges inte information om ämnet sv2 till berörda elever och föräldrar. Trots alla brister påpekar dock lärarna vikten av undervisning i sv2. Studien visar att eleverna är positivt inställda till ämnet sv2 eftersom de lär sig behärska det svenska språket. Eleverna i undersökningen upplever inte ämnet som segregerande. I undersökningen framgår det inte att eleverna skulle ha sämre framtidsutsikter för att de har läst sv2. Eleverna menar att sv2 har förbättrat deras språkliga förmåga och därmed även deras chanser att lyckas ute i arbetslivet.</p><p>Nyckelord: sv2-elever, sv2-lärare, sv2, attityder</p>

No description available.