<p>Sammanfattning</p><p>Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.</p>

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.