Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras. Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Kulturens betydelse av effektivitet och framgångsrikt kvalitetsarbete kan inte nog belysas. Studien kan ge inspiration till ledare och organisationer, främst inom socialtjänsten, att förena systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med kultur.  Fortsatt forskning bör ha fokus på ledarskapets betydelse avseende organisationskultur, men det saknas även forskning som visar hur förbättringskultur skapas som stäcker sig över organisations- och professionsgränserna. / The present study has examined the cultural and systematic quality work in social services. The main purpose was that through the application of cultural and force field analysis study how well prepared a unit in social services is to follow the intentions of systematic quality work in social services. The study was conducted based on the PDSA cycle as a variant of action research and was based on a case study in the Individual and family services in Hammaro municipality. The results were analyzed on the basis of a force field analysis, where with and counterweights were identified. My results show that overall there was a positive attitude towards systematic quality work, but that the culture did not suggest the same. In summary, the unit has poor conditions follow the intentions of systematic quality work. If they must be incorporated into the device's positive attitude persist, lead an active presence, employees involved and the culture is changing. The value of the study lies in the fact that in Sweden today there is an ongoing effort to implement or revise management system for systematic quality work in social services. The importance of culture of efficiency and successful quality work can not be elucidated. The study may provide inspiration for leaders and organizations, primarily in the social services, to reconcile systematic quality work and work culture. Further research should focus on the importance of leadership organizational culture, but there is also a lack of research that shows how improvement culture is created that extends across organizational boundaries and profession.

Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av hur en problematisk skolgång identifieras, hur de bemöter denna problematik samt hur de kvalitetssäkrar arbetet. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fem skolkuratorer på grundskolor i Mellansverige. Empirin analyserades utifrån teori kring problematisk skolgång, systematiskt kvalitetsarbete samt evidensbaserad praktik. Resultatet visade att problematisk skolgång innebär att måluppfyllelse inte nås eller att skolgången blir avbruten, viktiga faktorer i sammanhanget var frånvaro samt ökad psykisk ohälsa. Skolkuratorerna ansåg att en god relation mellan eleven och skolan samt samverkan var viktiga framgångsfaktorer för att tidigt upptäcka och kunna åtgärda problematiken. Systematiskt kvalitetsarbete framkom som en viktig faktor och i synnerhet genom kontroll av giltig och ogiltig frånvaro samt genom kartläggningar på olika nivåer. Att arbeta med evidens ansågs också vara viktigt men samtidigt fanns viss skepsis mot nya metoder och ofta användes bara valda delar av evidensbaserade metoder för att kunna individanpassa och att se helheten. / The purpose of this study is to examine how school counsellors, in their own practical experience, identify problematic schooling; how they approach these problems; and how they assure the quality of their work. To answer these questions, the authors have conducted a qualitative study, interviewing five school counsellors working in different schools in Central Sweden. The empirical study has been analyzed using the theoretical concepts of problematic schooling, systematic quality assurance, and evidence-based practice. The outcome of the study suggests that problematic schooling entails the failure to reach educational goals, or even the complete disruption of schooling. Important factors include pupil absence and impaired mental health. A successful pupil–school relationship, as well as a co-operative environment, are identified by the interview subjects as important factors for the successful detection and intervention of problematic schooling. Furthermore, systematic quality assurance is identified as a key factor, particularly in the shape of survey and verification by the school regarding the validity of pupil absence. Finally, the interview subjects generally consider an evidence-based approach to be important, but also tend to display some scepticism towards the implementation of new methods. The study thus shows that evidence-based methods are often only partially applied, in an attempt by school counsellors to make case-dependent adjustments to fit the wider picture.