<p>Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.</p>

Den svenska länsindelningen härstammar från 1600-talet och få förändringar har skett sedan dess, trots att debatten varit häftig. Krav på förändringar av länsindelningarna har ofta ställts, ofta med anspråk på att göra dessa större. Ett stort antal statliga utredningar har under årens lopp behandlat frågan. Jag har i denna uppsats undersökt fem statliga utredningar under 1990- och 2000-talet, dels utifrån vilka förslag man kommit med, dels hur medborgarnas möjlighet till effektivt beslutsfattande och systemens kapacitet att tillgodose medborgarnas önskemål har behandlats i utredningarna. Med hjälp av Robert A. Dahl och Edward R. Tuftes genomgång i Size and democracy av den historiska diskussionen om förhållandet mellan demokrati och territoriell storlek har jag gjort en kvalitativ textanalys av dessa utredningar. Jag har i min analys funnit avgörande brister i de resonemang som förts, främst i hur sambandet mellan demokrati och storlek behandlas. Huvudargumentet för en förändring är inte i demokratiska vinster utan snarare i funktionella och ekonomiska värden.