Internet of Things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att olika typer av enheter kan förses med sensorer och datachip som är uppkopplade mot internet. En ökad mängd data innebär en ökad förfrågan på lösningar som kan lagra, spåra, analysera och bearbeta data. Ett sätt att möta denna förfrågan är att använda sig av molnbaserade realtidsanalystjänster. Multi-tenant och single-tenant är två typer av arkitekturer för molnbaserade realtidsanalystjänster som kan användas för att lösa problemen med hanteringen av de ökade datamängderna. Dessa arkitekturer skiljer sig åt när det gäller komplexitet i utvecklingen. I detta arbete representerar Azure Stream Analytics en multi-tenant arkitektur och HDInsight/Storm representerar en single-tenant arkitektur. För att kunna göra en jämförelse av molnbaserade realtidsanalystjänster med olika arkitekturer, har vi valt att använda oss av användbarhetskriterierna: effektivitet, ändamålsenlighet och användarnöjdhet. Vi kom fram till att vi ville ha svar på följande frågor relaterade till ovannämnda tre användbarhetskriterier: • Vilka likheter och skillnader kan vi se i utvecklingstider? • Kan vi identifiera skillnader i funktionalitet? • Hur upplever utvecklare de olika analystjänsterna? Vi har använt en design and creation strategi för att utveckla två Proof of Concept prototyper och samlat in data genom att använda flera datainsamlingsmetoder. Proof of Concept prototyperna inkluderade två artefakter, en för Azure Stream Analytics och en för HDInsight/Storm. Vi utvärderade dessa genom att utföra fem olika scenarier som var för sig hade 2-5 delmål. Vi simulerade strömmande data genom att låta en applikation kontinuerligt slumpa fram data som vi analyserade med hjälp av de två realtidsanalystjänsterna. Vi har använt oss av observationer för att dokumentera hur vi arbetade med utvecklingen av analystjänsterna samt för att mäta utvecklingstider och identifiera skillnader i funktionalitet. Vi har även använt oss av frågeformulär för att ta reda på vad användare tyckte om analystjänsterna. Vi kom fram till att Azure Stream Analytics initialt var mer användbart än HDInsight/Storm men att skillnaderna minskade efter hand. Azure Stream Analytics var lättare att arbeta med vid simplare analyser medan HDInsight/Storm hade ett bredare val av funktionalitet. / Internet of Things is a collective term for a development which means that different types of units can be equipped with sensors and computer chips that are connected to the internet. An increased amount of data results in an increased demand for solutions that can store, track, analyze and process data. One way to solve this is to use cloud-based real-time analytics. Multi-tenant and single-tenant are two types of architectures for cloud-based real-time analytics services, which can be used to solve the problems that come with handling the increased data volumes. These architectures differ in terms of complexity of the development. In this report Azure Stream Analytics represents multi-tenant architecture while HDInsight/ Storm represent single-tenant architecture. In order to compare these different architectures, we have evaluated them by making use of three usability criteria: effectiveness, efficiency and user satisfaction. Based on these criteria, we wanted answers to the following questions: • What similarities and differences can we see in development times? • Can we identify differences in functionality? • What do developers think about the various analysis services? We have used a design and creation strategy to develop two artifacts. Then we collected data from the development using multiple data collection methods. We used observations to document how we worked with the development of the analytical services, and to measure development times and identify differences in functionality. We have also used questionnaires to find out what users thought of the real-time analysis services. The Proof of Concept prototypes consisted of two artifacts, one for Azure Stream Analytics and one for HDInsight/Storm. We evaluated them by performing five different scenarios, each of them had 2-5 different tasks. We simulated a data stream by creating an application that continuously generated random data that we analyzed with the two real-time analysis services. We came to the conclusion that Azure Stream analytics was initially more useful than HDInsight/Storm but the differences decreased gradually. Azure Stream Analytics was easier to work with during the simpler analyzes but HDInsight/Storm had a wider choice of functionality.

No description available.

Abstrakt Tillväxten av internetanvändning bland sportintresserade användare framgår tydligt av trafiken på populära webbplatser. Detta har medfört att Internet blivit en stor del av sportindustrin. För sportsidor, precis som andra webbsidor, är det viktigt att ha en lojal användarbas som regelbundet återbesöker sidan. Syftet med denna studie är att ta fram de viktigaste lojalitetsfaktorerna för sportsidor. Vår kvantitativa datainsamling baserades på lojalitetsfaktorer för generella webbsidor och kvalitetsfaktorer för sportsidor från tidigare forskning. I vår studie undersöktes även om nya faktorer uppkom för sportsidor. Resultatet från vår datainsamling avslöjade att navigering, tillgänglighet, användarbarhet av informationen, fullständighet av informationen, tillförlitlighet och användbarhet är viktiga faktorer för att användare ska återbesöka och förbli lojala mot sportsidor.   Nyckelord: Webbdesign, Sportsidor, Webblojalitet / Abstract The growth of Internet usage among sports interested users is evident by the traffic on popular websites. This has entailed that the Internet has become a big part of the sports industry. For sport websites, like other websites, it is important to have a loyal user base that regularly revisits the site. The purpose of this study is to produce the most important loyalty factors for sport websites. The quantitative data collection was based on loyalty factors for general websites and quality factors for sport websites from previous research. In this study, we also investigate if new factors emerge for sport websites. The results of our data collection reveal that navigation, accessibility, usability of the information, completeness of information, reliability, and usability are important factors for users to revisit and remain loyal to sport websites.   Keywords: Website design, Sport websites, Web-loyalty

Tillgången till informationsteknologiska (IT) lösningar har sedan mitten av 90-talet successivt ökat och är idag en förutsättning för tjänsteleverantörers överlevnad. Dagens IT-samhälle och dess utbud av information, tjänster och produkter har medfört en hårdare marknadskonkurrens för tjänsteleverantörer. I takt med IT-tillväxten har begreppet användbarhet fått en ökande betydelse. Användbarhet har blivit ett centralt begrepp för att uppnå tillfredställelse hos externa användare och härigenom uppnå fördelar gentemot konkurrenterna.   Syftet med examensarbetet i Informatik är att identifiera och beskriva viktiga framgångsfaktorer för upplevd tillfredsställelse med webblösningar ur ett individ- och tjänsteleverantörsperspektiv.   Tjänsteleverantören som har studerats i denna kandidatuppsats är Sportfiskeförbundet. Sportfiskeförbundet vill skapa en ny webblösning av ”FångstDataBanken” som används för att skapa bättre fiske- och vattenvård. Webblösningen upplevs i nuläget som otillfredsställande eftersom viktiga funktioner inte fungerar vilket medför att få sportfiskare använder webblösningen. Utifrån personliga intervjuer samt insamlad och bearbetad teori har viktiga framgångsfaktorer och samband för upplevd tillfredsställelse med webblösningar identifierats och analyserats. Studiens tre viktigaste slutsatser är följande:   Extern användare påverkar sin egen tillfredsställelse. Baserat på egna preferenser (det vill säga behov, personlighetstyp, erfarenheter och förtroende) uppstår förväntningar och en subjektiv uppfattning. En webblösning som upplevs mycket tillfredsställande av någon kan vara måttligt eller till och med helt otillfredsställande för en annan. Det är konstaterat att särskilt erfarenheter påverkar graden av förväntningar. Stor erfarenhet av webblösningar och andra tekniska möjligheter resulterar i högre krav och förväntningar hos externa användare på framtida webblösningar.   En tjänsteleverantör påverkar både den egna och dess externa användares upplevda tillfredsställelse med webblösningar. Genom att identifiera behov och önskemål hos externa användare kan en tjänsteleverantör härigenom anpassa utvecklingen. En tjänsteleverantör kan även minimera risken att webblösningen inte stödjer de egna behoven och målen genom att i ett tidigt skede identifiera betydelsefulla aktiviteter och funktionaliteter inom den egna organisationen. Även kompetens och resurser hos tjänsteleverantören är betydelsefullt för tillfredställelsen. Begränsningar i resurser innebär begränsningar i utvecklandet och god teknisk kompetens möjliggör ett kvalitativt underhåll efter driftsättning.   Upplevd tillfredsställelse hos externa användare är en förutsättning för upplevd tillfredsställelse hos tjänsteleverantören. En webblösning är ett verktyg för att uppnå ett definierat mål. En förutsättning för att webblösningen ska generera ett förväntat syfte är att den nyttjas av externa användare. Däremot kan externs användare använda en webblösning utan att den når ändamålsenlighet för tjänsteleverantören. Tillfredsställelse hos externa användare förutsätter således inte tillfredsställelse hos tjänsteleverantör.

No description available.

The Kalman filter is a very commonly used signal processing tool for estimating state variables from noisy observations in linear systems. Because of its cubic complexity, it is motivated to search for more computationally efficient Kalman filter implementations. In this thesis work, previous attempts of parallelizing the Kalman filter have been investigated to determine whether any of them could run efficiently on modern multi-core computers. Two of the most interesting methods from a multi-core perspective have undergone further analysis to study how they perform in a multi-core environment. In the analysis, both state estimation accuracy and algorithm speedup have been considered. The experiment results indicate that one of the evaluated algorithms, denoted the Fusion Gain method in this report, is faster on a quad-core CPU than a straight-forward implementation of the original Kalman filter when the number of output signals is large. It should be noted, however, that this algorithm is not identical to the true Kalman filter due to an approximation used in the derivation of the method. Despite this detail, it might still be of use in some applications where speed is more important than accurate state estimates. The other evaluated method is based upon a fast Givens rotation. It was originally implemented on a so-called systolic array, which makes use of parallelism differently than multi-core computers. Unfortunately, this algorithm turned out to run very slow in the benchmarks even though the number of floating-point operations per second (FLOPS) should be far less than many of the other methods according to the theoretical analysis. More attention could be devoted to this implementation to locate possible bottlenecks.

Molnet är en ny revolution inom IT- världen. På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt affärssystem på molnet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren. De senaste tre åren har investeringarna gällande molnbaserade affärssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagsläget riktar sig molnbaserade affärssystem mot mindre företag som är i ett behov utav ett standardiserat affärssystem som inte kostar multum. Framtiden ser dock ljus ut och investeringarna kring molnbaserade affärssystem har ökat markant sedan 2010. Molnbaserade affärssystem har likt de allra flesta nya tekniker sina för- samt nackdelar. Vår undersökning grundar sig i att finna vilka för- samt nackdelar molnbaserade affärssystem för med sig, säkerhetsmässigt samt ekonomiskt för leverantör och kund. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Det empiriska avsnittet bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts hos flera företag. Teoridelen står som begreppsgrund för den empiriska undersökningen. Intervjupersonernas svar visade vilka för- och nackdelar molnlösningar för med sig, med affärssystem i molnet i synnerhet. Vi jämför vår teoristudie med materialet från den empiriska undersökningen, för att nå svar på våra frågeställningar. Flera problem kan uppstå när ett lokalt affärssystem skall bytas ut eller migreras till ett molnbaserat affärssystem. Säkerheten är ett hett diskussionsämne, klart är att det finns säkerhetshål och att data som färdas mellan servrar på internet alltid är känsligare än data som transporteras lokalt inom en organisation. Säkerheten på molnet är relativt omfattande med diverse säkerhetscertifikat och krypteringar. Hemmasnickrade säkerhetslösningar är en omöjlighet och de flesta företagen följer ”best-practices”. Serverhallarna som information lagras på är byggda med mycket god säkerhet, vilket innebär att inga utomstående personer har tillgång till dessa. Ett stort problem är dock att informationen aldrig lagras lokalt (inom företaget), utan på molnet, vilket kan leda till en misstro hos molnleverantörernas kunder. Ur ett ekonomiskt perspektiv är molnbaserade affärssystem i dagsläget ett bra alternativ för mindre nystartade företag då den initiala kostnaden är låg och som kund betalar man utefter användning. Den initiala kostnaden är således lägre gentemot ett ”traditionellt”, lokalt affärssystem där hårdvara måste inhandlas och personal skall anställas för att sköta underhåll och drift.

This thesis investigates how we can develop useful mobile applications. It is based on a development project called ‘The Time Machine’. The work consisted of a literature study, an expert evaluation and a user test of the app the Time Machine. Based on these studies I conclude that the starting point for creating a useful mobile application is to find a problem, the basic concept and expressing the idea of the application in a good way for the user so he/she understands why the idea is valuable and why he/she needs it in their lives. This factor and a suitable design, according to the users needs and behaviour, are important pieces in the puzzle that answers the questions regarding a useful mobile application. The application also needs to run on a system that works well on different platforms. An appreciated application may create a domino effect with users recommending the application to friends and on websites.

No description available.

Telekombranschen står idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjänster som är komplexa och de informationssystem som används är ofta eller inte alls anpassade efter de egna säljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fått minskad betydelse då aktörernas produkter är mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fått en ökad betydelse samtidigt som denna påverkar verksamhetens effektivitet. Syftet med den här uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och områden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försämras. Vi har utgått från två frågeställningar där vi valt att undersöka hur tjänsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas på servicekvaliteten. Vidare har vi intresserat oss för hur effektivitet och servicekvalitet påverkas av varandra. Som datainsamlingsmetod har vi framförallt tillämpat det kvalitativa tillvägagångssättet genom att intervjua säljare och butikschefer. Vi har även genomfört observationer för att bredda insamlingen av data. Som kompletterande metod har vi även valt att tillämpa verktyg från systemutvecklingsmetoden FA/SIMM. Metoden har hjälpt oss i kartläggandet av verksamhetens olika processer samt i identifierandet av problem, mål och behov. I analysen har vi främst utgått från teorier om servicekvalitet, effektivitet och informationssystem. Analysen mynnar ut i en slutsats där vi identifierar enhetlighet, kommunikation och information, informationssystem samt utbildning som viktiga områden för att kunna säkerställa att kvalitativ service bibehålls vid effektivisering av verksamheten i ett företag. Det enhetliga handlar om att alla olika delar i en verksamhet ska sträva mot samma mål så att inte uppfattningen om varumärket tar skada. Beträffande kommunikation och information bör denna inte vara tvetydlig gentemot kunden eller på annat sätt fluktuera beroende på vilken del av ett företag en kund kommer i kontakt med. Rörande anpassningsbarhet och förmågan att leverera service snabbt har vi funnit att informationssystemen har en avgörande betydelse. Slutligen har vi funnit att utbildningen av personal ytterligare är en framgångsfaktor för säkerställande av kvalitativ service.