Digital age is a challenging period for multinational companies resulting in a greater need for flexible organisational activities creating a huge demand for IT contingent talent workers. The purpose of this study is to examine the challenges associated with this growing phenomenon. Drawing on the work system theory as the theoretical lens governing this research and viewing organisational activities as work system is the central unit of analysis. As a consequence of pragmatism world view, qualitative methodology is designated to answer the research question. A case study strategy was conducted from a multifaceted perspective and observation, as well as semi-structured interviews are selected as methods of investigation using the work system theory concept. The findings indicate some notable challenges associated with outsourcing IT activities and conclude with a strategic framework of how multinational companies ought to best manage IT contingent procurement process of talent workers. The proposed framework might be used as the foundation for managing IT contingent talent in global firms as well as for further research in the IS research community.

Uppsatsen skrevs med syftet att undersöka hur användare inom Karlstad Kommun upplever Heroma och dess tidsboknings- och schemamodul, då användare som arbetar i Heroma har nämnt att de upplevt att systemet är förvirrande och problematiskt. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med användare som redan använder Heroma för att tidrapportera och kolla schema, och som kunde berätta vilka problem de har med systemet. Två undersökningsfrågor formulerades för att precisera syftet: ”Hur påverkas användarna av att använda Heroma?” och ”Vilka är orsakerna till att användarna påverkas på detta sätt?”  Studien inleddes med bakgrundsfrågor som skickades till Karlstad kommun för att få reda på varför Heroma är det HR-system som kommunen valt. Efter detta utfördes två intervjuer med utvecklare: en med CGI som utvecklar systemet i sin helhet, samt en med en verksamhetsutvecklare vid Karlstad kommun som arbetar med att utforma Heroma till det system som det behöver vara för de olika personalgrupperna i kommunen. Därefter genomfördes intervjuer med personal som arbetar på LSS-boenden i Karlstad som transkriberades och analyserades. Resultatet visade en frustration hos användarna som berodde på att systemet upplevts som svårt och förvirrande, och att delar av systemet har fel samt för mycket information som användarna upplever bidrar till en onödig irritation. Användarna har även fått olika typer av genomgång av systemet och olika mycket tid för att lära sig detta, vilket bidrog till att användarna inte förstår sig på systemet bra nog och skulle uppskatta en tydligare instruktion i systemet för att förstå det bättre. Slutsatserna visade främst att systemet har ett fel som behöver åtgärdas för att användarna ska kunna utföra sina arbetsgifter på ett så effektivt sätt som möjligt utan att behöva göra om samma steg flera gånger, och att användarna behöver mer tydliga information om hur systemet används då de blir förvirrade av mängden knappar och text samtidigt som det finns för lite information om hur de ska navigera sig genom systemet.

Utbrottet av pandemin Covid-19 har haft en påverkan på många individer på olika sätt och i olika utsträckning. Både individers privatliv och arbetsliv har påverkats då det under pandemin rått restriktioner och begränsande rekommendationer inom flera områden. En av rekommendationerna har uppmuntrat anställda som kan att utföra sitt arbete hemifrån och därmed har den sociala distanseringen blivit påtaglig även i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att utreda om det ofrivilliga distansarbete som ägt rum i större utsträckning sedan utbrottet av Covid-19, med teknik som hjälpmedel och kommunikationskanal, haft en påverkan på anställda och organisationers inställning till distansarbete. Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ studie genomförd med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Den tematiska innehållsanalysen är en flexibel metod som går ut på att utifrån en samling data identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) med hjälp av kodning och kategorisering (Braun & Clarke 2006:78–79). Artiklar från publikationen Computer Sweden användes som underlag för den tematiska innehållsanalysen och utifrån sökordet distansarbete identifierades och avgränsades underlaget till två olika tidsperioderutifrån uppsatsens syfte. Totalt granskades för tidperioden innan Covid-19 12 artiklar samt för tidsperioden efter utbrottet 16 artiklar. Teman som identifierades var organisatoriska styrkor, positiv påverkan anställda, organisatoriska utmaningar, negativ påverkan anställda, framgångsfaktorer och trender.I organisationer har motviljan till distansarbete minskat samtidigt som bilden av de anställdas inställning är något mer splittrad. För vissa individer verkar arbetsformen passa sämre medan den för många är en efterfrågad och viktig del i en flexiblare vardag. Det finns fortsatta organisatoriska utmaningar gällande ledarskapsperspektivet och hur chefer ska leda på distans på ett framgångsrikt sätt. Utmaningarna för de anställda fokuserar numera till stor del på hur distansarbete kan påverka den anställdas fysiska och psykiska hälsa och riskerna som finns kring att den anställde på egen hand måste klara av att balansera arbete och fritid. Pandemin har dock visat på att företag som har anställda som klarar av att distansarbeta gör verksamheten mindre sårbar. Många anställda vill dock ha ett inflytande över sin arbetsform och allt fler företag planerar att ställa om till en hybridarbetsmiljö som möjliggör detta.

I dagens ständigt föränderliga affärsvärld finns en mängd olika information tillgänglig för organisationer och med utvecklande teknologier finns möjligheten att tillvara ta på denna information till att bättre kunna förstå sin verksamhet och därtill utveckla den. Syftet med denna kandidatuppstas är att undersöka och identifiera vilken påverkan som informations möjliggörande business intelligence applikationer kan ha för att möjliggöra och stödja verksamhetsutveckling. Undersökningen är gjord utefter en kvalitativ forskningsmetodik med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra intervjuer är genomförda för fyra olika typer av organisationer där respektive intervjuperson arbetar med business intelligence på något sätt regelbundet. Intervjuerna var semi-strukturerade där frågorna togs fram utefter studiens teoretiska referensram, som sedan analyserades utefter en tematisk analys.  Resultaten för studien visar på att business intelligence är en möjliggörare för att kunna skapa diverse olika nyttor inom olika verksamheter med ett påtagligt värde. Slutsatserna för studien påvisar också att det är svårt att kunna härleda särskilda verksamhetsutvecklings möjligheter för enskilda informationsapplikationer inom BI-lösningar. Men att BI som en helhetslösning är ett underlag för verksamhetsutveckling och utveckling för affärsmöjligheter, processer och prestanda är något som påvisas efter genomförd studie.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.