Sammanfattning Engelskundervisningen i dagens grundskolor ska vara kommunikativ, det vill säga att kommunikation och interaktion ligger till grund för elevernas språkutveckling. En sådan undervisning kan vara extra utmanande för elever med ängslan inför att tala. Talängslan hämmar elevens språkutveckling och kan påverka den kunskapsmässiga bedömningen och betyget negativt. Därför är det viktigt att lärare är medvetna om talängslan, dess orsaker och hur de kan arbeta för att gynna dessa elever. Denna studie handlar om vad lärare i årskurs 4-6 anser är utmaningen med talängsliga elever. Den handlar vidare om hur deltagarnan uttrycker att de undervisar i den muntliga delen av engelska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar fyra lärare uppfattar finns med talängslan hos elever i åk 4-6, samt lärarnas roll i att ta sig an dessa utmaningar. Metod I denna studie använder jag mig av kvalitativ metod i form av intervjuer, eftersom jag vill åt den enskilde lärarens uppfattningar/tolkningar av fenomenet talängslan i det engelskspråkiga klassrummet. Eftersom jag vill bygga en förståelse för hur andra människor uppfattar och tolkar, i detta fall lärarna i min studie, så är hermeneutiken en tolkningsmetod som ligger till grund för mitt arbete. Jag har använt mig av intervjuer med fyra lärare på fyra olika grundskolor i min studie. Respondenterna i intervjuerna är aktiva engelsklärare i åk 4-6. Resultat Av resultatet framgår att de deltagande lärarna i denna studie är medvetna om att talängslan finns bland eleverna. Deras uppfattning är att de på olika sätt kan se hur detta framträder hos dem. Talängslan syns via elevernas kroppsspråk, men också genom att de undviker situationer där de behöver tala engelska. Lärarna resonerar även kring de möjliga orsakerna som kan ligga bakom elevernas talängslan. Det kan bland annat handla om att eleverna inte förstår vad läraren säger, eller så kan de vara rädda för att säga fel inför lärare och klasskamrater. Vidare resonerar lärarna i min studie hur de bemöter talängsliga elever. I resultatet framgår det att en trygg kommunikativ miljö är en viktig aspekt; klassrumsmiljön ska vara sådan att alla elever vågar tala engelska. Detta innebär bland annat nolltolerans mot hån eller skratt i klassrummet när någon elev talar. Det framkommer även praktiska sätt de arbetar på med den muntliga delen. Resultatet visar att det ofta förekommer att lärarna växlar mellan svenska och engelska på lektionerna för att göra sig förstådda. Detta beror på vilken årskurs eller elevgrupp det handlar om.