<p><strong><em>Introduktion:</em></strong> Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej.</p><p><strong><em>Syfte:</em></strong> Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar.</p><p><strong><em>Frågeställningar:</em></strong> 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3. Varför avstår patienter från lokalbedövning vid tandhygienistbehandling?</p><p><strong><em>Metod:</em></strong><strong> </strong>Kvalitativ intervjustudie<strong> </strong>där intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong><em>Resultat: </em></strong>Faktorer som patientens smärttröskel och tidigare upplevelser spelade roll för valet mellan att få bedövning eller ej. En annan viktig faktor var rutiner för regelbundna behandlingar hos samma tandhygienist. Detta skapade förtroende för tandhygienisten och man behövde inte diskutera valet av bedövning vid varje tillfälle. Tandhygienistbehandlingar upplevdes som mindre smärtsamma än vissa tandläkarbehandlingar så som extraktion och lagning av stora kariesangrepp.</p><p><strong><em>Konklusion:</em></strong><strong> </strong>Helhetsupplevelsen av ett tandhygienistbesök har betydelse för patienters val av att få bedövning vid tandhygienistbehandling. Smärtkänslighet och tidigare erfarenheter av tandvården är två faktorer som hade stor betydelse. Det krävs fler studier och vidare forskning i ämnet för att kunna dra giltiga slutsatser.</p>

Introduktion: Tandhygienistbehandlingar kan upplevas som smärtsamma och det kan krävas lokalbedövning för att patienten ska få en smärtfri och bra behandling. Alla individer har olika smärttrösklar och olika upplevelser av tandvården som kan påverka valet av att få bedövning eller ej. Syfte: Att beskriva patienters uppfattningar om lokalbedövning vid tandhygienistbehandlingar. Frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har patienter om lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 2. Varför väljer patienter lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? 3. Varför avstår patienter från lokalbedövning vid tandhygienistbehandling? Metod: Kvalitativ intervjustudie där intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Faktorer som patientens smärttröskel och tidigare upplevelser spelade roll för valet mellan att få bedövning eller ej. En annan viktig faktor var rutiner för regelbundna behandlingar hos samma tandhygienist. Detta skapade förtroende för tandhygienisten och man behövde inte diskutera valet av bedövning vid varje tillfälle. Tandhygienistbehandlingar upplevdes som mindre smärtsamma än vissa tandläkarbehandlingar så som extraktion och lagning av stora kariesangrepp. Konklusion: Helhetsupplevelsen av ett tandhygienistbesök har betydelse för patienters val av att få bedövning vid tandhygienistbehandling. Smärtkänslighet och tidigare erfarenheter av tandvården är två faktorer som hade stor betydelse. Det krävs fler studier och vidare forskning i ämnet för att kunna dra giltiga slutsatser.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar. Den första delen bestod av Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) som användes för att mäta tandvårdsrädsla. Det fanns också två frågor om kön och ålder. Andra delen bestod av Visual Analogue Scale (VAS) som användes för att mäta smärtupplevelsen under fem behandlingsmoment, tandstensborttagning, röntgen, injektion, fickdjupsmätning samt behandling i helhet. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan upplevelsen av smärta och tandvårdsrädsla (p=0,000) samt smärta och tandvårdsrädsla relaterat till ålder (p=0,011) (p=0,002). Ingen statistisk signifikant skillnad sågs gällande smärta och tandvårdsrädsla i samband med kön (p=0,682) (p=0,064). Slutsatsen var att ett samband kunde ses mellan smärta och tandvårdsrädsla. Den yngre åldersgruppen upplevde högre grad av smärta och tandvårdsrädsla än den äldre gruppen. Ingen skillnad kunde ses mellan kvinnors och mäns upplevelser av smärta och tandvårdsrädsla.