<p>Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida <em>augmented reality</em>-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken.</p><p>Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats. För att kunna särskilja olika typer av tecken har studien till största delen utgått från blandformer av Peirces teckenbegrepp ikon, index och symbol. En taggningsmetod utifrån Peirces teckendefinition skapades för att plocka ut relevant utsagor från de olika organisationernas representanter.<p>Utdrag som anses relevanta för studiens syfte presenteras och gås igenom i resultatavsnittet. Utifrån det analyserade materialet är det svårt att påträffa teckenspecifika skillnader som med säkerhet kan sägas vara kopplad till en enskild organisations teckenanvändning. Det som har påträffats är snarare en benägenhet att tala kring teckenanvändning på olika sätt hos förespråkare för de enskilda organisationerna. En diskussion kring dessa tendenser och deras koppling till syfte och frågeställning åtföljs sedan bland annat av förslag på framtida forskning.</p></p>

Institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet har tillsammans med försvarsmakten, polisväsendet och räddningsverket i Östergötland startat en projektstudie för att utröna huruvida augmented reality-teknik (AR) kan användas för att förbättra koordinationen mellan civila och militära organisationer, och på sikt även militära och civila organisationers gemensamma stabsarbete mellan nationer. Kunskap om hur militära och civila organisationer - som har ett tätt samarbete vid olika former av samhälleliga kriser - ser på sin organisationsspecifika teckenanvändning kan vara relevant vid införandet av ny teknik. Detta i synnerhet om det går att finna skillnader i de olika organisationernas syn på och användning av tecken. Denna studie har gjorts i anslutning till ovanstående projektstudie och fokuserar på hur företrädare från försvarsmakten, polisen och räddningstjänsten, utifrån en semiotisk inramning, ser på sin teckenanvändning. Syftet är att undersöka ifall betydande skillnader i teckenbruk finns hos dessa organisationer. För att nå en större inblick i hur företrädare för de tre organisationerna ställer sig till den egna teckenanvändningen har utdrag ur ljudinspelat material från två olika sessioner analyserats. För att kunna särskilja olika typer av tecken har studien till största delen utgått från blandformer av Peirces teckenbegrepp ikon, index och symbol. En taggningsmetod utifrån Peirces teckendefinition skapades för att plocka ut relevant utsagor från de olika organisationernas representanter. Utdrag som anses relevanta för studiens syfte presenteras och gås igenom i resultatavsnittet. Utifrån det analyserade materialet är det svårt att påträffa teckenspecifika skillnader som med säkerhet kan sägas vara kopplad till en enskild organisations teckenanvändning. Det som har påträffats är snarare en benägenhet att tala kring teckenanvändning på olika sätt hos förespråkare för de enskilda organisationerna. En diskussion kring dessa tendenser och deras koppling till syfte och frågeställning åtföljs sedan bland annat av förslag på framtida forskning.