Denna studie undersöker de retoriska strategierna som används i debattartiklar publicerade av den svenska tidningen Svenska Dagbladet angående användningen av ChatGPT, en avancerad chatbot, inom utbildning. Analyserna av dessa artiklar syftar till att belysa argumenten för och emot ChatGPT:s användning i skolor och bidra till en bättre förståelse av hur retorik kan forma åsikter om teknologi och innovation inom utbildning. För att uppnå detta använder studien en teoretisk ram som hämtar från konstruktivismteori, medialisering, moralpanik, teknisk determinism och retorikteori och dess övertygande enheter. Forskningsfrågorna som utforskas i denna studie inkluderar skildringen av ChatGPT:s påverkan på utbildning, de retoriska strategierna som används i artiklarna och den potentiella påverkan av moralisk panik på attityder till teknologi och innovation inom utbildning. Resultaten avslöjar att artiklarna presenterade både positiva och negativa perspektiv på användningen av ChatGPT och att olika retoriska strategier, såsom appel till auktoritet och känslor, användes för att påverka läsarnas åsikter. Studien bidrar till en bättre förståelse av retorikens roll i att forma attityder till användningen av avancerade chatbots inom utbildning och betonar vikten av att överväga flera teoretiska perspektiv vid analys av mediediskurs. / This study examines the rhetorical strategies used in opinion articles published by the Swedish newspaper Svenska Dagbladet regarding the use of ChatGPT, an advanced chatbot, in education. The analysis of these articles aims to shed light on the arguments for and against ChatGPT's use in schools and to contribute to a better understanding of how rhetoric can shape opinions about technology and innovation in education. To accomplish this, the study employs a theoretical framework that draws from constructivism theory, mediatization, moral panic, technological determinism, and rhetoric theory and its persuasive devices. The research questions explored in this study include the portrayal of ChatGPT's impact on education, the rhetorical strategies used in the articles, and the potential influence of moral panic on attitudes towards technology and innovation in education. The findings reveal that the articles presented both positive and negative perspectives on the use of ChatGPT, and that various rhetorical strategies, such as appeals to authority and emotion, were used to influence readers' opinions. The study contributes to a better understanding of the role of rhetoric in shaping attitudes towards the use of advanced chatbots in education and highlights the importance of considering multiple theoretical perspectives in analyzing media discourse.