Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa. Det är deras uppfattningar och användning av IT-verktygen som styr på vilket sätt IT integreras i undervisningen. Det finns därmed tre aktörer som samtliga har inverkan på utformningen av IT som pedagogiskt verktyg. Dessa tre gruppers intressen utgör på så vis en typ av social konstruktion av teknikenUnder de senaste decennierna har vårt samhälle mer och mer utvecklats till ett teknologiskt informationssamhälle, ett så kallat IT-samhälle. IT används numera dagligen av majoriteten av den svenska befolkningen, såväl på arbetsplatser som i hemmiljön. Konsekvensen av detta blir självfallet att även skolan påverkas av den allt snabbare utvecklingen. Dagens unga växer upp med en ny sorts kunskapsförmedling som skolan tvingats göra ständiga anpassningar till under de senaste femton åren. Följer skolan inte med i samhällets utveckling kommer den få allt större problem att ses som formare av medvetna och kompetenta medborgare, och risken blir att den istället uppfattas mer som en förvaringsplats.1Under mitten och senare hälften av 1990-talet handlade IT i skolan förmodligen mest om undervisning placerad i en datasal. Ämnet som behandlades där var i regel just datorkunskap, medan den dagliga undervisningen däremot fortfarande förlitade sig på de traditionella verktygen papper och penna.2 I dagens samhälle är det istället frågan om att skolan ska erbjuda eleverna en egen laptop, surfplatta eller motsvarande. I denna studie sammanfattas dessa typer av teknologiska instrument under pedagogen Anders Söderlunds begreppsformulering IT som pedagogiskt verktyg, och även förenklat till IT-verktyg. Med detta åsyftas teknologiska verktyg såsom datorer, laptops, surfplattor, smartboards, projektorer etc.1 Höglund, Arvid & Karlsson, K.-G., IT i skolan: vision och verklighet, Stockholm, 1998, s. 8.2 SOU 1994:45; Regeringens skrivelse 1997/98=176Susanna Jonsson & Lisa Sjökvist6I den nutida skolan förväntas lärare och elever ha kunskap om hur IT-verktygen skall integreras och användas i undervisningen, dock säger läroplanerna lite om hur detta ska göras vilket leder till att ansvaret för utformningen hamnar på den enskilda skolan.På våra respektive praktikplatser har vi kommit i kontakt med de nya teknologiska förutsättningarna på ett mycket påtagligt sätt. Borta är de gamla hjälpmedlen såsom overheadapparater, TV-apparater och VHS-spelare. Istället är klassrummen utrustade med Smartboards, och datorerna i biblioteket har utkonkurrerats av de laptops och surfplattor som skolorna försett varje enskild elev med. Med införandet av den nya tekniken kan viss friktion mellan olika parter uppstå. Detta ter sig i lärare och elevers tolkning av skolledningens avsikter med införandet. Dessa tolkningar bör överensstämma för att IT-verktygen skall kunna användas till sin fulla potential.

I dagens företagsklimat krävs det att medelstora tillverkande företag tillverkar produkter med hög kvalitet, för att vara i framkant vad gällande ledande kunskaper inom företagets verksamhetsområde. Ett sätt för företag att ständigt utvecklas och driva en vinstdrivande verksamhet är att fokusera på kvalitetsarbetet. Total Quality Management (TQM) är ett kvalitetsarbetssätt som utgår från företagets kunder, som likaså skapar förväntningar på företagets produkter. För företagsledningen innebär detta att förstå kundens förväntningar, tolka förväntningarna och förmedla dem till resten utav verksamheten. Företagsledningens ansvar är att organisera produktionsprocessen på ett vis som möjliggör ökad kontroll av kvaliteten och samtidigt bidrar med kvalitetssäkrad information för resten av verksamheten, medarbetarna. Informationsteknologiska stöd (IT-stöd) möjliggör för företagsledningen att applicera en TQM-strategi inom verksamheten, för att på så sätt försörja medarbetarna med kvalitetssäkrad information och ständigt förbättra kvalitetsarbetet. Syftet med studien är att skapa en helhetsförståelse och utveckla en modell för hur företagsledningen i svenska medelstora tillverkande företag kan stödja TQM med hjälp utav IT-stöd. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ ansats och med hjälp utav besöksintervjuer, telefonintervjuer och mailkorrespondens för att samla in data om hur IT-stöd stöjder företagsledningen i svenska medelstora tillverkande företag i arbete med TQM. Med vårt val av medelstora tillverkande företag är resursberoendeteorin (RBT) lämplig, eftersom medelstora företag oftast kännetecknas av bristande interna resurser, så som information. Studien kommer undersöka IT-stöd i form av Business Intelligence system och valet av respondenter i respektive företag ingår i företagsledningen med befattning kvalitetsansvarig och IT-chef. I analysen utreds klara samband hur TQM stöds utav IT-stöd och hur företagsledningen med hjälp utav IT-stöd kvalitetssäkrar informationen i respektive verksamhet. Resultatet av studien visar att Företag A och Företag B använder BI-system som stöd för att fatta realtidsbaserade beslut i produktionsprocessen, baserat på kvalitetsäkrad information för att harmonisera TQM-strategin och för att uppnå kvalitetsmålen. BI-system är ett IT-stöd som är användbart för företagsledningen i tillverkande medelstora företag när de önskar en kontrollerad uppföljning av TQM-strategin. BI-system ökar även kunskapen inom Företag A och Företag B för att förstå verksamhetens arbete med TQM.

Denna uppsats syftar till att skapa djupare förståelse över UX designprinciper för att designaför högt teknologiskt förtroende på en digital tjänst som baseras på blockkedjeteknologi inominformationshantering. Studien syftar också till att skapa förståelse över om det är möjligt attskapa en blockkedje baserad digital tjänst med högt teknologiskt förtroende för personer somska genomföra en begagnad bilaffär.Studien använder teorier kring Människa-Dator-Interaktion, användarupplevelse design,användbarhet och användargränssnittsdesignFör att svara på undersökningens syfte genomfördes en designstudie där en interaktivhigh-fidelity prototyp togs fram. Prototypen bestod av ett mobilt gränssnitt av en tjänst somtillgängliggör fordonsinformation för personer som ska köpa en begagnad bil. Designarbetetpåbörjades med att försöka förstå problemet genom sex intervjuer med personer som harerfarenhet av handel med begagnade bilar för att ta fram en behovsinventering. Vidare såanalyserades data från intervjuerna sedan i en tematisk analys vilket resulterade i olika citatsom placerades i sex övergripande teman information om ägare, tjänster och hjälpmedel,enheter, information om besiktning, kontrollera ifall bil är servad, övrig fordonsinformation.Tematiska analysen resulterade i en behovsinventering på behov för personer som skagenomföra en handel med ett begagnat fordon. Under designarbetet utfördes också enexpertutvärdering med fem UX-experter.Studiens slutsats presenterar följande fem olika UX-designprinciper: (1) skapa enlandningssida, (2) feedback är mycket viktig under autentiseringsprocessen, (3) olikaetiketter för varje informationstyp, (4) tydlig feedback vid filtrering av information, och (5)tydliggör vart informationen kommer ifrån. / The purpose of this thesis is to create a deeper understanding about UX design principleswhen designing a trustworthy digital service based on blockchain technology within the fieldof information management. The purpose also includes to create an understanding about thepossibility of creating a blockchain based digital service that is trustworthy for people goingthrough with a secondhand car transaction.The study uses theories around Human-Computer-Interaction, User Experience design,Usability and User-Interface design.To answer the purpose of the study, a design study was conducted in which an interactivehigh-fidelity prototype was developed.The prototype consisted of a mobile user-interfacedemonstrating a service that makes information about cars available to people that are goingthrough with a secondhand car transaction. The design work began with trying to understandthe problem through six interviews with people who have previous experience tradingsecond-hand vehicles to produce a need`s inventory. The data from the interviews was usedin a thematic analysis that led to six general themes: information about owner, services andutilities, devices, information about inspection, control if a car has gone through a carservice, additional car information. The thematic analysis resulted in an inventory of needsfor people that is going to go through a transaction of a secondhand car. In the design process,an evaluation was performed with five UX-experts.The conclusion presents the following five different UX-design principles: (1) create alandingpage, (2) feedback is very important during the authentication process, (3) differentlabels for every type of information, (4) clear feedback when filtering information, and (5)clarify where the information is coming from.

Digitalization has proven to be a successful way for organizations to develop and improve both infrastructure and effectivity. In 2019 a national IT-policy for the Swedish education system was presented with the goal of leveraging digital technology to improve both the quality of education and organizational effectivity. The Swedish education system has a history of trying and failing to adopt IT-solutions effectively, efforts and results differ between schools and regions. The language used to define this new policy does not show many signs of development in reference to previous attempts. This thesis studies the effects of language and discourse on the ongoing digitalization efforts in Swedish schools. By adapting a framework for critical discourse analysis, the language used both in the national policy documents and by employees within the education system was analyzed. This study makes the following contributions: the way the Swedish education system understands technology complicates any digitalization efforts; secondly, the discourse regarding digitalization directly affects organizational learning and the development of the national policy itself; lastly, a change in discourse is needed for the Swedish education system to be able to learn from the past and work towards the future.