Denna studie undersöker i vilka sammanhang och på vilka sätt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställt personer med autismspektrumtillstånd. Studien innehåller en kvantitativ innehållsanalys som undersökt artiklar (n = 240) gällande hur nyhetsrapporteringen av personer med autism framställts och porträtterats mellan år 2013 då diagnosen autism blev ett gemensamt begrepp med förkortningen AST, innehållande autism, Aspergers syndrom och atypisk autism, till år 2020. Den teoretiska ramen är byggd efter gestaltningsteorin och dagordningsteorin. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att personer, till största delen barn och ungdomar med autism, i övervägande grad framställs som offer som sällan själva får komma till tals. Resultaten visar även att majoriteten av artiklarna är känslomässiga med individen i fokus och det individualistiska som lösningen, ofta är det personens problem som ligger till grund för artikeln.