Runt om i världen utsätts kvinnor och män varje år för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har gjort att bland annat FN och Amnesty har uppmärksammat problematiken och arbetar aktivt mot att stoppa denna typ av våldsbrott. I Sverige tog debatten om hedersrelaterat våld och förtryck fart i början av 2000-talet, dock är kunskapen om detta fenomen fortfarande bristfällig. Tidigare forskning har funnit att personer som utövat hedersrelaterat våld och förtryck rättfärdigade brottet genom att tillämpa fem neutralisationstekniker som utvecklades av Sykes och Matza (1957). Forskare argumenterade för att dessa tekniker borde beaktas i det brottspreventiva arbetet. Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på anstalter inom Kriminalvården upplevde att klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker samt hur anställda inom Kriminalvården anpassade det brottspreventiva arbetet om klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker. Studien utgick från en deduktiv ansats där semistrukturerade telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta deltagare vilka var anställda på fyra olika anstalter inom Kriminalvården rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. En tematisk analys tillämpades på materialet. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck använde samtliga neutralisationstekniker. Vidare framkom att det brottspreventiva arbetet anpassades utifrån vilka eller vilken teknik klienterna tillämpade. Exempel påarbetsmetoder var olika former av samtal samt behandlingsprogrammet IDAP. Deltagarna upplevde att det inte fanns specifika arbetsmetoder eller riktlinjer för dessa klienter vilket försvårade det brottspreventiva arbetet. / <p>2015-06-03</p>