Runt om i världen utsätts kvinnor och män varje år för hedersrelaterat våld och förtryck. Detta har gjort att bland annat FN och Amnesty har uppmärksammat problematiken och arbetar aktivt mot att stoppa denna typ av våldsbrott. I Sverige tog debatten om hedersrelaterat våld och förtryck fart i början av 2000-talet, dock är kunskapen om detta fenomen fortfarande bristfällig. Tidigare forskning har funnit att personer som utövat hedersrelaterat våld och förtryck rättfärdigade brottet genom att tillämpa fem neutralisationstekniker som utvecklades av Sykes och Matza (1957). Forskare argumenterade för att dessa tekniker borde beaktas i det brottspreventiva arbetet. Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda på anstalter inom Kriminalvården upplevde att klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker samt hur anställda inom Kriminalvården anpassade det brottspreventiva arbetet om klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck tillämpade neutralisationstekniker. Studien utgick från en deduktiv ansats där semistrukturerade telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetod. Åtta deltagare vilka var anställda på fyra olika anstalter inom Kriminalvården rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. En tematisk analys tillämpades på materialet. Resultatet visade att deltagarna upplevde att de klienter som utövat hedersrelaterat våld och förtryck använde samtliga neutralisationstekniker. Vidare framkom att det brottspreventiva arbetet anpassades utifrån vilka eller vilken teknik klienterna tillämpade. Exempel påarbetsmetoder var olika former av samtal samt behandlingsprogrammet IDAP. Deltagarna upplevde att det inte fanns specifika arbetsmetoder eller riktlinjer för dessa klienter vilket försvårade det brottspreventiva arbetet. / <p>2015-06-03</p>

Syftet med studien var att undersöka hur olika brottsförebyggande aktörer ser på det 364 dagar långa uppehållet av skjutningar som varade i Linköping mellan 28 januari 2022 och 27 januari 2023. Syftet var även att studera hur aktörerna ser på förebyggande arbete mot skjutningar i Linköping på ett övergripande plan. För att studera detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex relevanta brottsförebyggande aktörer i kommunen. Resultatet visade att uppehållet utifrån informanternas beskrivning till stor del berodde på tillfälligheter som lett till avhållsamhet hos de som annars genomför skjutningar. Aktörerna hade dock tilltro till det egna och andra aktörers arbete på området, både preventivt och ingripande, och menade att samverkan mellan aktörerna är fundamentalt i arbetet mot skjutningar. De viktigaste slutsatserna var att det inte går att säkerställa varför uppehållet uppstod, men att aktörernas bilder av uppehållet och vilka åtgärder som fungerar var samstämmiga. Dessa åtgärder avser främst samverkan och närvaro. / The purpose of this study was to examine the perspectives of crime prevention actors regarding the 364-day absence of shootings in Linköping between January 28, 2022, and January 27, 2023. Additionally, the study aims to investigate how these actors perceive preventive efforts against shootings in Linköping. Qualitative interviews were conducted with six relevant crime prevention actors in Linköping to examine these aspects. The findings revealed that, according to the informants' descriptions, the absence of shootings during this period was largely due to coincidental factors that abstained potential perpetrators. Nevertheless, the actors expressed confidence in the effectiveness of their own and other actors' preventive and intervention initiatives, emphasizing the fundamental role of interagency collaboration in preventing shootings. The study concludes that while specific reasons for the absence cannot be determined, actors' perceptions and the importance of interagency collaboration was consistent. The findings highlight interagency collaboration and active presence in crime prevention.