Syftet med studien är att bidra med ökad och fördjupad förståelse för hur valda myndighetsdokument behandlar det brottsförebyggande arbetet relaterat till gängkriminalitet. Vi undersöker hur problemet representeras och hur bakgrund, orsaker och möjliga lösningar presenteras. Studien är baserad på kvalitativ metod och utgörs av en kritisk textanalys. Analysverktyget What’s the problem represented to behar bistått oss med analysfrågor, och analysen har sedan kopplats samman med några utvalda sociologiska teorier. Resultatet och slutsatserna i undersökningen är att det bristfälliga brottsförebyggande arbetet, som det beskrivs i svenska myndighetsrapporter, härleds till bristande samverkan, samarbete och icke kunskapsbaserat arbete. Dessa organisatoriska svårigheter har en effekt på bland annat utbredningen av kriminella nätverk, då de brottsförebyggande insatser och åtgärder som genomförs ej utvärderats tillräckligt. Framställningen av problemet riskerar orsaka stigmatisering och stämpling av människor i utsatta områden, och detta leder till svaga sociala band i samhället

Samhällets försämrade säkerhetsläge i kombination med akutmottagningens komplexa och utmanande vårdmiljö samt akutsjuksköterskans utsatta roll, är faktorer som kan öka risken för att utsättas för pågående dödligt våld. Därav finns betydelse att belysa de förmågor som stärker akutsjuksköterskans handlande i händelse av sådan situation på akutmottagning. Syftet med studien var att sammanfatta befintlig litteratur kring vilka förmågor i form av kompetens och beredskap akutsjuksköterskan bör ha i händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning. Som metod valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar samt grå litteratur inkluderades. Ur resultatet framträdde tre kategorier: “Förmåga att förebygga och förbereda inför händelse av pågående dödligt våld”, “Förmåga att agera och skydda under händelse av pågående dödligt våld” och “Förmåga att stödja efter händelse av pågående dödligt våld”. Resultatet påtalade vikten av att akutsjuksköterskan, utifrån uppdraget att verka för en trygg och säker vård, ges rätt verktyg i form av mental medvetenhet, säker arbetsmiljö, kompetens och beredskap för att ha förmågan att stävja hotfulla situationer och agera utifrån sin egen och omgivningens säkerhet vid händelse av pågående dödligt våld på akutmottagning.

No description available.

Syftet med studien har varit att, genom en konstruktivistisk ansats, studera hur stödet ser ut för anhöriga när en familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld. Studien har även en induktiv ansats i och med att det finns ett begränsat antal tidigare forskningsstudier inom detta forskningsområde. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med fem olika aktörer som jobbar inom två olika organisationer. De arbetar bland annat med att komma i kontakt med anhöriga. Studien genomfördes med stöd i viktimologisk forskning samt ett samhälleligt perspektiv för att kunna förstå aktörernas upplevelser av stödet. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av det insamlade materialet. Studiens resultat visar att aktörerna upplever att stödet brister för anhöriga vars familjemedlem fallit offer för skjutvapenvåld, där begrepp inom viktimologisk forskning som idealiska offer, brottsofferstatus och sekundär viktimisering varit återkommande under analysen. Även medias konstruktion av anhöriga som sekundära offer och familjemedlemmarna som primära offer har i resultatet analyserats som en orsak till det bristande stödet. Från ett samhälleligt perspektiv har de anhöriga samt deras familjemedlemmars liv analyserats i vilken utsträckning de uppfattas som sörjbara liv. Ett icke erkänt liv är ett icke sörjbart liv som i sin tur inte uppfattas som skadad eller förlorat, och därmed inte behöver stöd. Aktörerna var noga med att det först och främst behövs ett erkännande av politiker att skjutvapenvåldet i Sverige är en ”nationell kris” för att stödet till anhöriga ska förbättras.

Genom den rådande digitaliseringen påverkar nyhetskonsumtionen individers vardag och syn på brottslighet. I linje med ett ökat skjutvapenvåld i samhället är rädsla för skjutningar relaterat till nyhetskonsumtion ett relevant forskningsområde. Därmed var syftet med studien att undersöka om individens rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet har ett samband med nyhetskonsumtion och om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor i deras rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet. Tidigare studier på området visade på att kvinnor är mer rädda för brott och skjutningar än män, samt att en ökad nyhetskonsumtion leder till större rädsla för skjutningar. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med ett urval som bestod av 119 personer (72 kvinnor och 47 män), mellan 19 och 71 år (M=27,7, SD=9,8). Resultatet visade inte några signifikanta samband mellan nyhetskonsumtion och rädsla för skjutningarna, inte heller några signifikanta skillnader i rädsla för skjutningar mellan män och kvinnor. Det kunde urskiljas en medelvärdesskillnad där kvinnor var mer rädda än män. Sammanfattningsvis har studiens resulterat till att belysa kunskapsgapet gällande rädsla för skjutningar specifikt och dess samband till individers nyhetskonsumtion, samt den bristande forskningen om män och kvinnors rädsla för skjutningar.

In recent years, lethal gang-related gun violence has increased in Sweden. The aim of this study is to investigate how young adults perceive and manage risks in society. Additionally, the study aims to investigate the media's influence on young adults' awareness of risks, with focus on the increased deadly gang-related gun violence. Since gang-shootings are a relatively new risk in Sweden, there is a lack of previous research on the subject and it is therefore relevant to research further, from a risk sociology perspective. Previous research therefore contains studies that investigate other social contexts than young adults in Sweden. The study's theoretical frame of reference is based on Gidden's (1996) theory of the consequences of modernity, Beck's (2000) theory of the risk society, Douglas' (2002) "subjective immunity" and Kaspersons et al. (1988) theory about social amplification of risk. This study uses qualitative interviews to investigate unique and in-depth stories from a limited number of individuals. The result shows that individuals do not seem to be afraid of being exposed to the risk themselves but are concerned that others may be exposed to it. The results display that expert knowledge from politicians is needed, however, young adults lack full confidence in politicians. The individuals in this study are overwhelmed by the information that the media spreads about the risk. Furthermore, the individuals perceive the risks as less dangerous than they appear in the media. Young adults also felt that gang-related gun violence affected them more if they were geographically close to the events. / Under de senaste åren har det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet ökat i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och hanterar risker i samhället. Syftet är även att undersöka hur media påverkar unga vuxnas medvetenhet om risker. Detta görs med fokus på ökningen av det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet. Eftersom gängkriminella skjutningar är en relativt ny risk i Sverige saknas det tidigare forskning om ämnet och är därför relevant att undersöka vidare utifrån ett risksociologiskt perspektiv. Tidigare forskning har därför byggts upp utifrån studier som undersöker andra sociala kontexter än unga vuxna i Sverige. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens (1996) teori om modernitetens följder, Becks (2000) teori om risksamhället, Douglas (2002) begrepp “subjektiv immunitet” och Kaspersons et al. (1988) teori om social förstärkning av risker. Denna studie använder kvalitativa intervjuer för att undersöka unika och djupgående berättelser från ett mindre antal individer. Resultatet visar att individer inte verkar vara rädda för att själva bli utsatta för risken, men känner en oro över att andra kan utsättas för den. Resultatet visar på att expertkunskaper från politiker behövs, men att unga vuxna saknar fullt förtroende för politiker. Individerna i denna studie känner sig överväldigade av informationen som media sprider gällande risken. Detta verkar leda till en viss avtrubbning och får individerna att uppfatta risken som mindre än den framstår i media. På liknande sätt hanterar individer detta, genom att skapa distans till situationen. De unga vuxna upplevde även att gängskjutningar påverkade dem mer vid geografisk närhet till händelser.

Det svenska samhället har under de senaste åren bevittnat en förändring gällande samhällsvåldets karaktär och kontext. Det finns ett behov av effektiva preventiva åtgärder, vilket i sin tur kräver kunskap gällande det aktuella ämnet. Det huvudsakliga syftet med denna studie var därför att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till samhällsvåldets eskalering med fokus på dess förändrade karaktär och kontext, med avgränsning på makronivå. Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att orsakerna till samhällsvåldets kontext- och karaktärsförändring är mångfacetterade. Flertalet faktorer har betydelse för samhällsvåldets utveckling. De faktorer studien belyser är organiseringen inom svenska institutionen, förändringar i den kriminella miljön, narkotika samt media. Resultatet visar att dessa faktorer samspelar med varandra där organiseringen av Sveriges institutioner har en stor påverkan på hur de andra faktorerna uttrycker sig i samhället. / Swedish society has witnessed a change in recent years regarding the nature and context of community violence. There is a need for effective preventive measures, which in turn requires knowledge of the subject in question. The main purpose of this study was therefore to investigate what possible factors may be contributing to the escalation of community violence with focus on its changed character and context, with a definition at the macro level. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a data collection method. The result shows that the causes of community violence´s context and character change are multifaceted. Several factors are important for the development of community violence. The factors the study highlights are the organization within the Swedish institution, changes in the criminal environment, drugs and the media. The results show that these factors interact with each other, where the organization of Sweden´s institutions has a major impact in how the other factors are expressed in society.

Syftet med studien var att undersöka hur olika brottsförebyggande aktörer ser på det 364 dagar långa uppehållet av skjutningar som varade i Linköping mellan 28 januari 2022 och 27 januari 2023. Syftet var även att studera hur aktörerna ser på förebyggande arbete mot skjutningar i Linköping på ett övergripande plan. För att studera detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex relevanta brottsförebyggande aktörer i kommunen. Resultatet visade att uppehållet utifrån informanternas beskrivning till stor del berodde på tillfälligheter som lett till avhållsamhet hos de som annars genomför skjutningar. Aktörerna hade dock tilltro till det egna och andra aktörers arbete på området, både preventivt och ingripande, och menade att samverkan mellan aktörerna är fundamentalt i arbetet mot skjutningar. De viktigaste slutsatserna var att det inte går att säkerställa varför uppehållet uppstod, men att aktörernas bilder av uppehållet och vilka åtgärder som fungerar var samstämmiga. Dessa åtgärder avser främst samverkan och närvaro. / The purpose of this study was to examine the perspectives of crime prevention actors regarding the 364-day absence of shootings in Linköping between January 28, 2022, and January 27, 2023. Additionally, the study aims to investigate how these actors perceive preventive efforts against shootings in Linköping. Qualitative interviews were conducted with six relevant crime prevention actors in Linköping to examine these aspects. The findings revealed that, according to the informants' descriptions, the absence of shootings during this period was largely due to coincidental factors that abstained potential perpetrators. Nevertheless, the actors expressed confidence in the effectiveness of their own and other actors' preventive and intervention initiatives, emphasizing the fundamental role of interagency collaboration in preventing shootings. The study concludes that while specific reasons for the absence cannot be determined, actors' perceptions and the importance of interagency collaboration was consistent. The findings highlight interagency collaboration and active presence in crime prevention.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.