Syftet med studien är att bidra med ökad och fördjupad förståelse för hur valda myndighetsdokument behandlar det brottsförebyggande arbetet relaterat till gängkriminalitet. Vi undersöker hur problemet representeras och hur bakgrund, orsaker och möjliga lösningar presenteras. Studien är baserad på kvalitativ metod och utgörs av en kritisk textanalys. Analysverktyget What’s the problem represented to behar bistått oss med analysfrågor, och analysen har sedan kopplats samman med några utvalda sociologiska teorier. Resultatet och slutsatserna i undersökningen är att det bristfälliga brottsförebyggande arbetet, som det beskrivs i svenska myndighetsrapporter, härleds till bristande samverkan, samarbete och icke kunskapsbaserat arbete. Dessa organisatoriska svårigheter har en effekt på bland annat utbredningen av kriminella nätverk, då de brottsförebyggande insatser och åtgärder som genomförs ej utvärderats tillräckligt. Framställningen av problemet riskerar orsaka stigmatisering och stämpling av människor i utsatta områden, och detta leder till svaga sociala band i samhället

I polisens kartläggning framkom indikationer på att det är fler kvinnor som är aktiva i brottsligheten kopplat till gängkriminaliteten än vad som tidigare varit känt för polisen. Myndigheternas och samhällets syn på kvinnor i gäng har länge präglats av en bild där kvinnorna ses som passiva oskyldiga flickvänner till gängmedlemmar, en syn som nu håller på att förändras. Studien har syftat till att genom en kritisk diskursanalys undersöka hur media porträtterar kvinnor i gängkriminalitet och på vilket sätt det påverkar det sociala arbetets insatser. Det empiriska materialet består av 16 artiklar publicerade tre stora dags- och kvällstidningar i Sverige under perioden 15 oktober 2022–15 oktober 2023. Analysen av artiklarna har genomförts med hjälp av kritisk diskursteori och metod med ett feministiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet i studien visar på att kvinnor ofta målas upp i medier som antingen passiva medhjälpare eller aktiva aktörer. Kvinnors utsatthet i gängen är ett vanligt förekommande tema i artiklarna. Det finns ett behov av utökad kunskap om kvinnor i gängkriminalitet för att myndigheter ska kunna bemöta och behandla både kvinnors utsatthet och kriminalitet. Socialtjänsten kan behöva utökad kunskap kring kvinnor i gäng för att kunna erbjuda insatser där både kriminaliteten och utsattheten får plats. Slutsatserna i studien är att både kvinnors aktiva aktörskap samt utsatthet i gängkriminalitet kan behöva synliggöras för att kunna erbjuda kvinnor i gäng adekvata insatser.

Studiens syfte är att utforska kvinnors roll inom de kriminella nätverken. Studien ämnar belysa kvinnornas agens och inflytande såväl som deras offerskap och utsatthet inom gängen. Utöver nätverkskriminella kvinnors perspektiv så behandlar även studien myndigheter, forskare och yrkesverksammas perspektiv. Studien behandlar även likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga gängkriminella, där ämnen som hierarki och status belyses. Studien ämnar att svara på två frågeställningar: Hur kan kvinnors deltagande och medverkan i gängkriminalitet förstås? & Vilka roller innehar och kan kvinnor (inte) nå inom de kriminella nätverken? För att svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansats brukats och empirin baseras på sex semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv samt Pierre Bourdieus kapital, fält och habitus teori. Resultatet tyder på att kvinnorna hamnar i gängkriminalitet genom olika socialiseringsprocesser. Socialiseringsprocesserna görs möjlig genom kvinnornas ekonomiska incitament, kickar, kärlek och gemenskapssökande. När kvinnorna väl är etablerade i de kriminella nätverken upplever de svårigheter att nå erkännande och hierarkisk framgång. Studien visar på att kvinnors bristande våldskapital i stor utsträckning omöjliggör deras möjlighet att nå toppen i hierarkin. Argumentet som görs är att kvinnornas habitus och kapital står i vägen för gruppen att inneha vissa positioner på gatufältet, där attribut som våldskapital och antisocialt dominansbeteende premieras. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en teoretiskt förankrad nätverkskriminalitetsstudie som fokuserar på kriminologins blinda fläck, kvinnorna. Detta kan bidra med en förståelse för kvinnornas förankring till de nutida nätverkskonflikterna, samtidigt som deras roller inom nätverken belyses.

In 2023 Sweden experienced a large increase in organized crime which resulted in a series of explosions and gun-violence mainly between two criminal organizations. This received major attention from both the political arena and news outlets. The purpose of this study is to explore how Swedish news media construct their articles about the criminal organizations and perpetrators during the wave of ‘gang-violence’ during 2023. Using a qualitative critical discourse analysis the two largest evening newspapers in Sweden were analyzed. The results indicate that the criminal gangs and their leaders are constructed as well organized and systematic in their activities while the average members are constructed as disorganized, if described at all. The leaders are constructed in ways similar to celebrities or leaders of their own military. The youth members are constructed as victims of the gangs at the same frequency as they are average members. Finally, the potential effects this discourse may lead to is also discussed.

Gängkriminaliteten i Sverige växer och innebär stora konsekvenser för individer, grupper och samhället i stort. Tidigare svenska studier har fokuserat på riskfaktorer avseende nyrekrytering, manlighet och anstaltsvistelser. Genom media och rapporter framträder en ensidig bild av kriminaliteten. Ändock är detta även individer som har enormt mycket psykisk ohälsa, som under sin kriminella livsstil utsätts för extremt våld och långvarig stress. Genom semistrukturerade intervjuer med verksamheter som arbetar med avhoppare kunde fem huvudteman identifieras: socialisering, våld, självbild, psykisk ohälsa och exitprocess. Utifrån teorier om stress, sårbarhet och resurser tydliggjordes den psykiska hälsan och självbilden, vilket visat sig utgöra en enorm sårbarhet hos kriminella individer. De huvudteman och delfaktorer som identifierats skapas inom miljöerna och upprätthåller även kriminella identiteter. Dessa fynd utgör ur ett processuellt perspektiv ett upprätthållande av kriminalitet. / Gang crime in Sweden is growing and creating major consequences for individuals, groups, and society at large. Previous Swedish studies has focused on risk factors relating to new recruitment, masculinity ad institutionalization. The media and reports present a one-sided picture of criminality. However, these are also individuals who have an enormous amount of mental illness, who during their criminal lifestyle are exposed to extreme violence and long-term stress. Five main themes were identified through semi-structured interviews with organizations working with defectors: socialization, violence, self-image, mental health and exit process. Based on theories of stress, vulnerability and resources, mental health and self-image were highlighted, which have been shown to be a huge vulnerability for criminal individuals. The main themes and sub-factors identified are created within the environments and also maintain criminal identities. From a processual perspective, these findings constitute a maintenance of criminality.

No description available.

This study consisted of a social network analysis based on public verdicts with evidence from the encrypted service EncroChat. The aim of this study was to investigate different aspects within the network. The study related to two theories: differential association and social organization. Through the method of network analysis, the results showed that the data has many levels and that the network formation may shift appearance depending on analyzing perspective. It concludes that network leaders presented by the prosecutor do not have a central position according to the graphs and that women in the network are peripheral. The results showed cooperation within larger geographical areas which may suggest larger organization according to social organization theory. According to differential association theory there are reasons to suggest that the theory is applicable to the study. / Studien bestod av social nätverksanalys via offentligt material från en tingsrätt. Arbetet utgick från en specifik dom med huvudsaklig bevisning genom den krypterade tjänsten EncroChat och ytterligare domar samlades därefter in i en andra generation. Syftet var att studera olika aspekter av nätverket. Studien tog avstamp i två teorier; differentiella associationer och social organisationsteori. Genom social nätverksanalytisk metod visade studiens resultat att datamaterialet har många nivåer och att nätverkets sammansättning kan skifta beroende på analytiskt perspektiv. Analysen visade att åklagarens utpekade ledare av nätverket inte fick en central position i arbetets nätverksgrafer samt att kvinnor förekom i periferin. Resultaten visade även på samarbeten över större geografiska områden vilket kan indikera en större organisering utifrån social organisationsteori. Sett till teorin differentiella associationer fanns det goda skäl att anta att teorin var applicerbar gentemot studien.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare på grundskolan har för kunskap om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk samt hur skolan praktiskt arbetar brottsförebyggande i samband med detta nutida samhällsproblem. Genom en kvalitativ metod genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare på olika grundskolor där intervjuerna sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket således utgjorde studiens resultat. Resultatet av studien tolkades med hjälp av Webers organisationsteori samt Hirschis teori om sociala band. Resultatet konstaterade att kunskapen om brottsförebyggande arbete mot barn och ungas rekrytering till kriminella nätverk varierar mellan olika skolor och lärare men att kunskapen generellt önskas stärkas. Dessutom fanns det en variation i hur skolorna praktiskt arbetar brottsförebyggande där många skolor samverkar med externa aktörer i samhället där skolan dock önskar ett stärkt stöd både från den egna organisationen samt från andra aktörer. / The purpose of this study was to examine what knowledge teachers at primary schools have about crime prevention against recruitment of children and youths to criminal networks aswell as what practical actions schools take against this contemporary societal problem. Through a qualitative method, semi-structured interviews have been conducted with teachers at different primary schools. The interviews have then been analyzed with a qualitative content analysis, which then constituted the results of the study. The results have been able to be interpreted with Weber's organizational theory and also Hirschi's social bond theory. Results have established that the knowledge of crime prevention work against the recruitment of young people into criminal networks varies between different schools and teachers, but the teachers generally expressed a desire for a more comprehensive knowledge. In addition, thereis a variation in the schools’ practical work in crime prevention, where many schools collaborate with external actors in society, but the schools however, wish for strengthened support both from its own organization and from other actors.

The code of silence is a major social issue because it obstructs the work against criminal networks. It is based on the fact that members of the networks tend not to report crimes or testify, partly due to the norm of not talking to representatives of the judiciary and due to the risk of being subjected to violence. The aim of this qualitative study is to gain a deeper understanding of the code of silence as a phenomenon within criminal networks. The study is based on interviews with former members of criminal networks. Previous research has shown that legitimacy of violence does not deter members from prosecution. Members also find it difficult to leave the network due to the social relationship. The interviewees emphasize that there is a code of silence towards the police and other members. A deeply imprinted behavior persists till today. The conclusion is that the code of silence towards the police is considered to be an essential part of the network, which is maintained due to violence and learned behavior. The emotional bonds that remain towards the network are the reasons for the participants behavior still being pervaded by a code of silence. / Tystnadskultur är ett stort samhällsproblem eftersom det försvårar arbetet mot kriminella nätverk. Det baseras på att medlemmar tenderar att inte anmäla brott eller vittna, dels på grund av normen kring att inte prata med rättsväsendets representanter och dels på grund av risken att utsättas för våld om de gör det. Syftet med denna kvalitativa studie att få djupare förståelse för tystnadskulturen som fenomen inom de kriminella nätverken. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Tidigare forskning har visat att våldets legitimitet inte avskräcker medlemmar från lagföring och straff. Medlemmar har också svårt att lämna på grund av den sociala relationen till nätverket. Studien baseras på intervjuer med före detta medlemmar av kriminella nätverk. Intervjupersonerna betonar att det finns tystnadskultur både mot polis och andra medlemmar. Det är även ett djupt präglat beteende som finns kvar även idag. Slutsatsen är att tystnadskulturen mot polisen är viktigt för nätverkets struktur. Den upprätthålls på grund av rädsla för våldet och betraktas som ett inlärt beteende. Den emotionella relationen som finns kvar mot nätverket gör att intervjupersonernas vardagliga beteende fortfarande präglas av tystnadskulturen.