Det finns många olika typer av tester som används i skolan för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever. Dessa tester saknar vetenskaplig grund men används ändå i skolan. Detta arbete har därför undersökt två tester, ett screeningtest – Läskedjor-2, och ett kartläggningstest – Kartläggaren. Dessa tester valdes specifikt för att de används i Linköpings kommun. Det är två olika typer av tester som undersöks i den här uppsatsen, men en del av förmågorna som testas är desamma för testerna och därför jämförbara. Materialet har analyserats med hjälp av en kritisk hermeneutisk analysmetod. Metoden är baserad på Phillips & Browns fem steg för kritisk hermeneutisk analys. Med hjälp av analysen blev många skillnader tydliga, men den största skiljelinjen mellan testerna är normeringen av testen och testernas höga respektive låga validitet och reliabilitet.