<p>Detta arbete har två syften. Det ena syftet är att beskriva virkningens utveckling i Sverige från de först kända föremålen fram till 1900-talets början. Det andra syftet är att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgångspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrån följande problemformuleringar. När har tekniken virkning börjat användas och hur kan den ha uppstått? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har använts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet är utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie. Det innebär att jag har tolkat texter kring tekniken virkning för att sedan begränsa och strukturera urvalet.</p><p>Arbetet visar på att virkning är en, i förhållande till andra textila tekniker, ung teknik. Tidigare har tekniken tidigast kunna dateras till slutet av 1700-talet. En virkad pung hos Kungliga Myntkabinettet med dateringen 1693 gör att jag vill korrigera dateringen till 1600-talet. Det är osäkert hur tekniken virkning har uppstått, två teorier är att tekniken ska ha sitt ursprung i påtning eller tambursömmen. Arbetets ståndpunkt är dock att en kombination av påtning och tambursöm är ett troligare ursprung. Det är i samband med industrialiseringen av Europa som virkningen växer fram som teknik. Det kan förklaras med en ökad garntillgång och billigare virkbeskrivningar. Vidare belyser arbetet den flora av termer som de första virkbeskrivningarna innehåller. Avslutningsvis behandlas virkningens anseende med utgångspunkt i den debatt som pågick vid slutet av 1800-talet.</p>

Detta arbete har två syften. Det ena syftet är att beskriva virkningens utveckling i Sverige från de först kända föremålen fram till 1900-talets början. Det andra syftet är att initiera forskning inom den textila tekniken virkning. Med utgångspunkt i dessa syften har jag arbetat utifrån följande problemformuleringar. När har tekniken virkning börjat användas och hur kan den ha uppstått? Hur har virkningen utvecklats? Vilka termer har använts för att beskriva tekniken? Hur har virkningen varit ansedd under den undersökta perioden? Min ansats har varit hermeneutisk och arbetet är utfört i form av en kvalitativ och deskriptiv litteraturstudie. Det innebär att jag har tolkat texter kring tekniken virkning för att sedan begränsa och strukturera urvalet. Arbetet visar på att virkning är en, i förhållande till andra textila tekniker, ung teknik. Tidigare har tekniken tidigast kunna dateras till slutet av 1700-talet. En virkad pung hos Kungliga Myntkabinettet med dateringen 1693 gör att jag vill korrigera dateringen till 1600-talet. Det är osäkert hur tekniken virkning har uppstått, två teorier är att tekniken ska ha sitt ursprung i påtning eller tambursömmen. Arbetets ståndpunkt är dock att en kombination av påtning och tambursöm är ett troligare ursprung. Det är i samband med industrialiseringen av Europa som virkningen växer fram som teknik. Det kan förklaras med en ökad garntillgång och billigare virkbeskrivningar. Vidare belyser arbetet den flora av termer som de första virkbeskrivningarna innehåller. Avslutningsvis behandlas virkningens anseende med utgångspunkt i den debatt som pågick vid slutet av 1800-talet.

[pt] O estudo investiga a atuação dos pintores-designers das vanguardas modernistas no campo do design têxtil entre 1910 a 1930. Mais precisamente, em suas propostas de defender e incorporar o esforço progressista, econômico-tecnológico da civilização industrial e por outro lado a busca de uma aproximação maior entre as artes consideradas maiores e sua integração à produção econômica. Outrossim, parte da perspectiva de que esses objetos de design podem ser tratados como evidências históricas, como cultura material, e nos podem falar desde a sua concepção, sua comercialização e seu uso, do papel do designer-artista no momento em que a arte atuou no desenvolvimento de bens simbólicos no sentido de produzir riqueza industrial. A outra perspectiva é observar esses designs de têxteis como imagens e neste sentido produtores de conhecimento sobre o contexto social e da época em foram projetados. O estudo questiona a indiferença da História da Arte e do Design em relação a esta produção, além da forma como estão sendo apresentados em exposições como objeto estético, procedimento que deixam de lado um testemunho histórico importante, no momento em que a prática do design e da arte, em conjunto, se aproximou da indústria. / [en] The study investigates the performance of the modernist avant-garde painters in the field of textile design from 1910 to 1930. More precisely, in their proposals to defend and incorporate progressive, economic and technological effort of industrial civilization and secondly the search for a closer between the arts considered major and their integration into economic production, like the decor and clothing. Moreover, part of the hypothesis that these design objects can be treated as historical evidence, such as material culture, and can speak from their conception, their marketing and their use, the role of designer-artist at the time the art served in the development of symbolic goods in order to produce industrial wealth. The other perspective is to look at these as textile designs, as images, and these knowledge producers who speaks sense of social context, and the time they were designed. The study questions the indifference of the History of Art and Design in relation to this production, and the way they are being presented in exhibitions, as mere aesthetic objects. Failure to observe these projects as historical documents, leaves out important evidence of a time when the practice of design and art industry closer together.