<p>Syftet med detta arbete är att, utifrån teori och empiri, undersöka hur läromedel som används för elever i behov av särskilt stöd i svenska och med annat modersmål än svenska kan se ut samt om läromedel som används i denna undervisning utgår från individens behov och förutsättningar. I försök att besvara undersökningens frågeställningar har två metoder använts; dels kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med de elever som är i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de läromedel som informanterna använder sig av. Undersökningen visar på att det finns en negativ attityd till läromedelsutbudet bland lärare. Vidare är det möjligt att se en tendens att lärare upplever svårigheter att finna material som är adekvat för den undervisning de genomför. De läromedel som i denna undersökning analyserats har relativt låg social karaktär i sig och kräver bearbetning av läraren för att möjliggöra samverkan mellan elever. De läromedel som analyserats är av övningsbokskaraktär och används till viss del av lärarna i syfte att arbeta självständigt, vilket försvåras genom att instruktioner och texter många gånger har för hög svårighetsgrad i förhållande till de övningar som förväntas genomföras. Undersökningens resultat kan fungera som ett hjälpredskap för den lärare som väljer undervisningsmaterial, i såväl ämnet svenska som andra ämnen. Resultatet kan leda till en ökad medvetenhet hos lärarna om att läroböcker har stor påverkan på den kunskapsinhämtning eleven gör, vilket ökar kraven på att läromedel ska vara väl utformade och ha ett innehåll som strävar efter att utveckla elevens lärande på bästa sätt.</p>

Syftet med detta arbete är att, utifrån teori och empiri, undersöka hur läromedel som används för elever i behov av särskilt stöd i svenska och med annat modersmål än svenska kan se ut samt om läromedel som används i denna undervisning utgår från individens behov och förutsättningar. I försök att besvara undersökningens frågeställningar har två metoder använts; dels kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med de elever som är i undersökningens fokus och dels en diskursanalytiskt inspirerad textundersökning av de läromedel som informanterna använder sig av. Undersökningen visar på att det finns en negativ attityd till läromedelsutbudet bland lärare. Vidare är det möjligt att se en tendens att lärare upplever svårigheter att finna material som är adekvat för den undervisning de genomför. De läromedel som i denna undersökning analyserats har relativt låg social karaktär i sig och kräver bearbetning av läraren för att möjliggöra samverkan mellan elever. De läromedel som analyserats är av övningsbokskaraktär och används till viss del av lärarna i syfte att arbeta självständigt, vilket försvåras genom att instruktioner och texter många gånger har för hög svårighetsgrad i förhållande till de övningar som förväntas genomföras. Undersökningens resultat kan fungera som ett hjälpredskap för den lärare som väljer undervisningsmaterial, i såväl ämnet svenska som andra ämnen. Resultatet kan leda till en ökad medvetenhet hos lärarna om att läroböcker har stor påverkan på den kunskapsinhämtning eleven gör, vilket ökar kraven på att läromedel ska vara väl utformade och ha ett innehåll som strävar efter att utveckla elevens lärande på bästa sätt.