Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur kassapersonalens förutsättningar för att förhindra penningtvätt kan förklaras med hjälp av beslutsteorier. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsmetoden för uppsatsen är kvalitativ, med en abduktiv ansats. Den för studien valda empiriska metoden är semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är valda med hjälp av subjektivt urval samt ett så kallat snöbollsurval. Teoretisk referensram: Som bakgrund till studien ligger såväl internationella direktiv och rekommendationer som svensk reglering av penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi har också utgått från befintliga teorier kring regleringens betydelse, samt teorier om den riskbaserade regleringen. Den teoretiska referensramen innehåller dessutom tre olika beslutsteorier. Slutsats: Vår slutsats är att kassapersonalen anser sig ha de rätta förutsättningarna för att kunna förhindra penningtvätt. Men brister i hanteringen av penningtvätt visar att förutsättningarna inte är tillräckliga. / Purpose: The purpose of the thesis is to describe how bank tellers have the opportunity to prevent money laundering by applying different decision theories. Theoretical and empirical method: The research method of the dissertation is qualitative, with an abductive approach. The chosen empirical method is semi-structured interviews where the respondents are selected with a subjective selction and a so called snowball selection. Theoretical approach: Behind the study are both international directives & recommendations and Swedish statutory laws of money laundering and financing of terrorism. We have also originated from existing theories about the importance of the regulation and theories about the risk-based regulation. The theoretical approach also contains three different decision theories. Conclusion: Our conclusion is that bank tellers think they have the right opportunities to prevent money laundering. But flaws in the management of money laundering show that the prerequisites are not sufficient.