Bakgrund: Att drabbas av en stroke kan orsaka stora konsekvenser för en person som kan leda till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som förändrar personens aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeutens fokus på personens aktivitet och delaktighet i meningsfulla aktiviteter har en betydande roll i strokerehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som utförs vid tidig rehabilitering av personer med stroke vid strokeenhet. Metod: Författarna använde en kvantitativ ansats och datainsamlingen utfördes med strukturerade frågeställningar i en webbaserad enkät. Enkätfrågorna utformades utifrån de rekommenderade arbetsterapeutiska interventionerna som finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid stroke. Resultat: Deltagarantalet i studien var 59 och samtliga deltagare var verksamma arbetsterapeuter vid strokeenhet från 16 olika regioner i Sverige. Resultatet visade att interventioner med högre prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer inte utförs i större utsträckning än interventioner med lägre prioritet. Tjugofyra procent av deltagarna upplevde att de ej har möjlighet att arbeta utifrån riktlinjerna för vård vid stroke. Slutsats: Deltagarna utförde de interventioner som rekommenderas i riktlinjerna i varierande utsträckning samt utförde även andra interventioner som ej finns med i riktlinjerna. Kravet att utföra evidensbaserad vård i stället för att basera valet av interventioner på beprövad erfarenhet kan liknas vid ett paradigmskifte. För att underlätta den övergången bör möjligheterna att följa de svenska riktlinjerna undersökas vidare samt ett förtydligande kring prioriteringsordningen i riktlinjerna publiceras. / Background: Suffering from a stroke can cause major consequences for an individual which can lead to physical and cognitive disabilities that change the individual’s activites in daily life. The occupational therapist’s focus on the individual’s activity och participation in meaningful activities has a significant role in stroke rehabilitation. Objektive: The purpose of the study was to investigate which occupational therapy interventions that are performed inthe early rehabilitation for individual’s with stroke in stroke units. Methods: The authors used a quantitative approach and the data collection was performed with structured questions in a web-based survey. The questions were designed based on the recommended occupational therapy interventions that are included in the National Board of Health and Welfare’s guidelines för stroke care. Results: The number of participants in the study was 59 and all participants were active occupational therapists at a stroke unit in 16 different regions in Sweden. The results showed that interventions with high priority in the National Board of Health and Welfare’s guidelines are not performed to a greater extent than interventions with lower priority. Twenty-four percent of the participants felt that they did not have the opportunity to work based on the guidelines for stroke care. Conclusion: Participants performed the interventions recommended in the guidelines to varying extent and also perform other interventions not included in the guidelines. The requirement to perform evidence-based care instead of basing the choice of interventions on proven experience can be likened to a paradigm shift. In order to facilitate that transition, the possibilities of following the Swedish guidelines should be examined further and a clarification of the order of priority in the guidelines be published.

Introduktion: Stroke drabbar över 30000 människor per år i Sverige. Vanliga symptom efter en stroke involverar motoriska problem, spasticitet och mer eller mindre uttalad halvsidesförlamning. Konsensus för rehabilitering är att så tidigt som möjligt utföra rehabilitering med tidig mobilisering och påbörja rörelse- och gångträning. Detta utförs enligt beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande men det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt. Detta skapar frågan hur tidig kan rehabiliteringen påbörjas efter stroke och vilka effekter det medför. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa konsekvenserna av ökad intensitet och tidigt initierad strokerehabilitering jämfört med ordinär behandling. Metod: Sökning utfördes i databaserna SportDiscuss, PubMed och CINAHL vilket gav sammanlagt 7 relevanta artiklar som inkluderades i studien. Resultat: Riskfaktorer i form av maladaptiva förändringar och ökad dödlighet kunde härledas till en tidigare och intensivare rehabilitering. Detta kunde kopplas mot en neurologisk teorier om hjärnans plasticitet. Konklusion: Denna litteraturstudie har visat på att det finns en indikation på att en tidig intensiv mobilisering och rehabilitering efter stroke kan innebära risker för patientens hälsa. En viloperiod efter stroke försämrar ej möjligheten till att återfå lika god fysisk förmåga som vid tidig rehabilitering. Mer forskning behövs för att hitta en optimal balans mellan vila och fysioterapeutiska behandlingsmetoder för att uppnå en bättre rehabilitering för strokedrabbade patienter.