<p>Purpose.</p><p>The purpose of this essay was formulated as to examine the relationship between the development of deaths caused by unintentional injury and fast economic development in a country. The purpose is to create a picture of the development in the chosen countries.</p><p>Background.</p><p>Injuries and the deaths that sometimes follow are a problem for all communities, if nothing else just because of costs and the absence of incomes for the state. Countries ability to restrain these deaths should be of interest. Studies show that the number of deaths caused</p><p>by unintentional injuries correlates inversely with the GDP/c, we can therefore expect that better economic conditions leads to fewer deaths and vice versa. It has been shown that an economic crisis often leads to considerably higher death rates. It would be interesting to examine if the opposite condition has the same quick</p><p>response, and to what extent fast economic growth brings changes in the cause of death statistics.</p><p>Method and material.</p><p>Seven countries were chosen based on</p><p>their fast economic growth. Data about the countries economic development(GDP(PPP)/c) were acquired from the IMF databases. The cause of death statistics was acquired from the WHO database. The deaths caused by unintentional injury were arranged in age groups (excluding 64> or older) and by sex for each year in the examined time period. These data were plotted in diagrams along with linear trend lines that indicate general development.</p><p>Results</p><p>and conclusions. The results are quite deviating across the different countries. Any general conclusions about how the deaths caused by unintentional injury changes under fast economic growth cannot be drawn. Estonia, Latvia and Lithuania show fast sinking death rates, albeit from quite high levels. Singapore shows faster dropping death rates than Hong Kong, even though they had comparable starting positions. The third Asian tiger, Korea, has a generally increasing trend from an initially high level. Ireland, like Hong Kong, shows only a moderate declining trend. In all cases the death rates among children has dropped.</p> / <p>Syfte.</p><p>Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellan</p><p>utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna.</p><p>Bakgrund.</p><p>Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser. Det vore intressant att undersöka om ett motsatt förhållande har samma snabba genomslag, och vilken utveckling i skadestatistiken om ett snabbt ekonomiskt uppsving för med sig.</p><p>Metod och material.</p><p>Sju länder valdes ut baserat på deras snabba ekonomiska tillväxttakt. Data över ländernas ekonomiska utveckling (BNP(PPP)/c) hämtades från IMF:s databaser. Statistik över dödsorsaker i dessa länder hämtades från WHO:s databaser över dödsorsaksstatistik. Dödsfallen till följd av oavsiktlig skada ordnades i åldersgrupper (64> år exkluderades) och kön för varje år i den utvalda perioden. Dessa data plottades i diagram tillsammans med linjära trendlinjer som visar på den övergripande utvecklingen.</p><p>Resultat och slutsatser.</p><p>Resultaten är tämligen divergerade mellan de olika länderna. Det går inte att utifrån resultaten dra några generella slutsatser om hur utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada förändrar sig vid ett snabbt ekonomiskt uppsving. Estland, Lettland och Litauen uppvisar snabbt sjunkande dödstal, visserligen från relativt höga nivåer. Singapore uppvisar snabbare sjunkande dödstal än Hong Kong, trots likartade utgångsläget. Den tredje östasiatiska tigern, Korea, har generellt en stigande trend från en initialt högra nivå. Irland likt Hong Kong uppvisar endast en svag sjunkande trend. I samtliga fall har dödstalen för barn minskat under de undersökta perioderna.</p>

Purpose. The purpose of this essay was formulated as to examine the relationship between the development of deaths caused by unintentional injury and fast economic development in a country. The purpose is to create a picture of the development in the chosen countries. Background. Injuries and the deaths that sometimes follow are a problem for all communities, if nothing else just because of costs and the absence of incomes for the state. Countries ability to restrain these deaths should be of interest. Studies show that the number of deaths caused by unintentional injuries correlates inversely with the GDP/c, we can therefore expect that better economic conditions leads to fewer deaths and vice versa. It has been shown that an economic crisis often leads to considerably higher death rates. It would be interesting to examine if the opposite condition has the same quick response, and to what extent fast economic growth brings changes in the cause of death statistics. Method and material. Seven countries were chosen based on their fast economic growth. Data about the countries economic development(GDP(PPP)/c) were acquired from the IMF databases. The cause of death statistics was acquired from the WHO database. The deaths caused by unintentional injury were arranged in age groups (excluding 64&gt; or older) and by sex for each year in the examined time period. These data were plotted in diagrams along with linear trend lines that indicate general development. Results and conclusions. The results are quite deviating across the different countries. Any general conclusions about how the deaths caused by unintentional injury changes under fast economic growth cannot be drawn. Estonia, Latvia and Lithuania show fast sinking death rates, albeit from quite high levels. Singapore shows faster dropping death rates than Hong Kong, even though they had comparable starting positions. The third Asian tiger, Korea, has a generally increasing trend from an initially high level. Ireland, like Hong Kong, shows only a moderate declining trend. In all cases the death rates among children has dropped. / Syfte. Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellan utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna. Bakgrund. Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser. Det vore intressant att undersöka om ett motsatt förhållande har samma snabba genomslag, och vilken utveckling i skadestatistiken om ett snabbt ekonomiskt uppsving för med sig. Metod och material. Sju länder valdes ut baserat på deras snabba ekonomiska tillväxttakt. Data över ländernas ekonomiska utveckling (BNP(PPP)/c) hämtades från IMF:s databaser. Statistik över dödsorsaker i dessa länder hämtades från WHO:s databaser över dödsorsaksstatistik. Dödsfallen till följd av oavsiktlig skada ordnades i åldersgrupper (64&gt; år exkluderades) och kön för varje år i den utvalda perioden. Dessa data plottades i diagram tillsammans med linjära trendlinjer som visar på den övergripande utvecklingen. Resultat och slutsatser. Resultaten är tämligen divergerade mellan de olika länderna. Det går inte att utifrån resultaten dra några generella slutsatser om hur utvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada förändrar sig vid ett snabbt ekonomiskt uppsving. Estland, Lettland och Litauen uppvisar snabbt sjunkande dödstal, visserligen från relativt höga nivåer. Singapore uppvisar snabbare sjunkande dödstal än Hong Kong, trots likartade utgångsläget. Den tredje östasiatiska tigern, Korea, har generellt en stigande trend från en initialt högra nivå. Irland likt Hong Kong uppvisar endast en svag sjunkande trend. I samtliga fall har dödstalen för barn minskat under de undersökta perioderna.

In recent decades, more and more countries have opened up to international trade and the effects it has on society is an area that is both studied and discussed to a large extent, without reaching consensus. Understanding the full consequences of trade is important in order to make political decisions and create fair trade agreements. Previously, trade and gender inequality’s impact on poverty have been studied as two separate areas and in previous research we have not found studies examining the relationship between trade, poverty and gender inequality together. The purpose of this study is therefore to combine two areas that have previously been treated separately and to examine how international trade affects poverty and the role of gender inequality in the tiger economies. Tiger economies is a collective name for the rapidly growing economies of Asia and the countries are characterized by liberalized markets and openness to free trade. The study is carried out through a mediation analysis and examines whether inequality between the sexes acts as a mediator in the context of how trade affects poverty. For the estimation, panel data for eight countries over 30 years are used. The dependent variable poverty is measured as household consumption per capita, while trade flow and gender inequality and four other control variables are explanatory variables. The results show that both increased trade and higher gender equality lead to increased household consumption and thus reduced poverty in the tiger economies. The study also shows that gender inequality acts as a mediator for the relationship between trade and poverty, which means that trade leads to a reduction in poverty directly, but also that trade leads to increased female participation in the labor market, which in turn reduces poverty. Gender inequality and trade should therefore be studied together to examine the effect and the exclusion of one of the variables may lead to incorrect conclusions about what affects poverty in the tiger economies. / De senaste decennierna har allt fler länder öppnat upp för internationell handel och vilka effekter det har för samhället är ett område som både studeras och diskuteras i stor utsträckning, utan att nå konsensus. Att förstå de fulla konsekvenserna av handel är av betydelse för att kunna fatta politiska beslut och skapa rättvisa handelsavtal. Tidigare har handelns och ojämlikhet mellan könens påverkan på fattigdom studerats som två separata områden och vi har i den tidigare forskningen inte funnit studier som undersöker sambandet mellan handel, fattigdom och ojämlikhet mellan könen tillsammans. Syftet med denna studie är därför att kombinera två områden som tidigare behandlats separat och undersöka hur internationell handel påverkar fattigdom och vilken roll ojämlikhet mellan könen har i tigerekonomierna. Tigerekonomierna är ett samlingsnamn för snabbt växande ekonomier i Asien och länderna kännetecknas av avreglerade marknader och öppenhet mot frihandel. Studien genomförs genom en medieringsanalys och undersöker om ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator i sambandet för hur handel påverkar fattigdom. För skattningen används paneldata för åtta länder över 30 år. Beroende variabeln fattigdom mäts som hushållskonumstion per capita, medan handelsflöde och ojämlikhet mellan könen samt fyra kontrollvariabler utgör förklarande variabler. Resultatet visar att både ökad handel och högre jämlikhet mellan könen leder till ökad hushållskonsumtion och således minskad fattigdom i tigerekonomierna. Studien visar även att ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator för sambandet mellan handel och fattigdom, vilket innebär att handel dels leder till minskad fattigdom direkt, men även att handel leder till ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden som i sin tur minskar fattigdom. Ojämlikhet mellan könen och handel bör således studeras tillsammans för att undersöka effekten av hur de påverkar fattigdom och uteslutning av en av variablerna kan leda till felaktiga slutsatser om vad som påverkar fattigdom i tigerekonomierna.