<p>Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven <em>tilltal och omtal </em>samt <em>närhet och distans</em>. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.</p>

Den här uppsatsen undersöker hur myndigheten Försäkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har också till syfte att undersöka vilken roll Försäkringskassan själv får i sina massbrev. I undersökningen, som är en kvalitativ textanalys, ingår 10 brev från åren 2006-2008. Breven har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, närmare bestämt ur perspektiven tilltal och omtal samt närhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte är enhetliga i sitt tilltal. Det finns stora skillnader mellan de olika breven, men även inom vissa brev skiftar tilltalet. Av detta resultat verkar det som att Försäkringskassans brevskribenter inte alltid behåller fokus genom hela skrivprocessen, utan glömmer vilken nivå de ska hålla tilltalet på.