<p>Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.</p><p>Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt.</p><p>Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren.</p><p>Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.</p>

Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har. Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie. Vi har i vår studie valt att utgå ifrån teorier för att ha dessa som utgångsmaterial då vi genomför vår empiriska studie för att sedan i analysen av empirin koppla verkligheten mot teorierna. Detta är i enighet med det deduktiva angreppssättet, vilket vi även har valt som angreppssätt. Vår undersökningsmetod kan klassificeras som deskriptiv då vi vill beskriva förhållanden mellan olika företags implementering av strategi och detta kommer vi att göra med hjälp av modeller vilket är i enighet med den undersökningsmetod som vi valt. Empiri: Vi har intervjuat fem olika gasellföretag lokaliserade i Umeå. Vi har valt att presentera vårt empiriska material genom att dela upp kapitlet på likartat vis som teorikapitlet samt vår intervjuguide. Detta för att underlätta förståelsen och läsningen för läsaren, samt knyta ihop alla delarna på ett överskådligt sätt. Vi har även valt att presentera företagens svar samlat under de ställda frågorna eftersom att vi anser att det blir enklare för läsaren att jämföra de olika svaren. Resultat: Studien visar att gasellföretagen har haft marknadspenetration eller diversifiering som tillväxtstrategi och då genom antingen en fokuserad eller differentierad strategi. De likheter som vi har identifierat när det handlar om strategiimplementeringen är att ledarskap i gasellföretagen bottnar väldigt mycket i ett tidigare eller nutida idrottsintresse. Gasellföretagen ser sin personal som främsta resurser och de anser även att det är viktigt att upprätthålla ett gott anseende för att företagets resurser och kompetens ska verka på ett optimalt sätt. Frihet under ansvar är ett uttryck som genomsyrar gasellföretagens kultur, vilket har stor påverkan på anställda. Drivkrafterna som påverkar gasellföretagen att uppnå framgång och exceptionell tillväxt kan sammanfattningsvis beskrivas som ambition, initiativ, frihet och uthållighet.

Denna forskningsstudies syfte är att undersöka sambandet mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt och effekten som internationell handel har på ekonomisk tillväxt i afrikanska länder söder om Saharaöknen (Subsahariska Afrika). Majoriteten av tidigare studier och forskning inom detta område hävdar att det finns en positivt korrelation mellan dessa två variabler men ändå så finns det fortfarande vissa som ifrågasätter hur pass stor påverkan dessa två variabler egentligen har, om den effekten verkligen är tillräckligt signifikant för att anses vara betydelsefullt samt viktig. Informationen och datan som använts i denna studie är tagna från World Bank Group (Världsbanken), Human Development Reports och Fraser Institute. Studiens teoretiska referensram använder sig av tillväxtteorier, vilket bestod av Solowmodellen, endogen tillväxtteori och institutionell teori samt handelsteorier, som bestod av den Ricardianska modellen och Heckscher-Ohlin modellen för att bättre förklara konceptet av ekonomisk tillväxt och hur internationell handel kan komma att påverka processen till att uppnå ekonomisk tillväxt. Inom denna undersökning utfördes en panel-data studie med stöd av en regressionsanalys för att kunna mäta korrelationen mellan internationell handel och ekonomisk tillväxt. Den beroende variabeln för denna forskningsstudie var ekonomisk tillväxt i form av den årliga BNP per capita-tillväxten medan de oberoende variablerna innehöll bland annat internationell handel, utbildning, kapital, befolkningstillväxt, arbetskraft, korruption och ekonomisk frihet. Dessutom inkluderar undersökningen 36 utav de totala 48 möjliga länder i Subsahariska Afrika och är avgränsad till en tioårsperiod mellan 2009–2019. Slutresultatet av denna studies forskning visar att det finns ett signifikant positivt korrelation mellan ekonomisk tillväxt och internationell handel och kommer då fram till slutsatsen att internationell handel faktiskt har en viktig effekt/påverkan och är därför nödvändig för att uppnå ekonomisk tillväxt. / The purpose of this research study is to examine the relationship between international trade and economic growth and the effect that international trade has on economic growth in sub-Saharan African countries (Sub-Saharan Africa). The majority of previous studies and research in this area claim that there is a positive correlation between these two variables, yet there are still some who question how much these two variables actually have influenced each other and if that effect is really significant enough to be considered significant as well as important. The information and data used in this study are taken from the World Bank Group, Human Development Reports and Fraser Institute. The study's theoretical framework uses growth theories, which consisted of the Solow model and endogenous growth theory, and trade theories, which consisted of the Ricardian model, the Heckscher-Ohlin model, and institutional theory to better explain the concept of economic growth and how international trade can affect the process of achieving economic growth. Within this research, a panel dataset study was carried out with the support of a regression analysis in order to measure the correlation between international trade and economic growth. The dependent variable for this research study was economic growth in the form of annual GDP per capita growth, while the independent variables included international trade, education, capital, population growth, labor force, corruption and economic freedom. Additionally, the study includes thirty-six out of a total of forty-eight possible countries in sub-Saharan Africa and is limited to a ten-year period between 2009-2019. The final result of this study's research shows that there is a significant positive correlation between economic growth and international trade and concludes that international trade actually has a very important effect/impact and is essential to achieving economic growth.