<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB Tipstjänst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den här uppsatsen fokuserar på är de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanläggningar. Perioden som undersöks är 1935-1938. Under dessa fyra år betalades pengar som idag motsvarar en kvarts miljard ut till olika anläggningar. Anledningen till detta är att de första pengarna betalades ut 1935 och när andra världskriget startade 1939 ströps anslagen. Frågor som besvaras i uppsatsen är till exempel: Hur såg fördelningsprincipen för pengarna ut? Hur såg den regionala fördelningen av pengarna ut? Vilka enskilda projekt fick mest anslag och vika blev således vinnarna av grundandet av det statliga spelmonopolet?</p><p>Källmaterialet som används i uppsatsen kommer från Riksidrottsförbundets (RF:s) arkiv (riksarkivet) i Arninge. Det består mestadels av RF:s idrottsplatskommittés protokoll och handlingar.</p><p>Resultatet visar att storstadsdistrikten Stockholm, Skåne och Uppland fick mest pengar. Pengarna gick i första hand till att färdigställa redan påbörjade anläggningar och i andrahand till nya anläggningar. Huruvida anläggningen var av riksintresse eller om den var av betydelse för orten och eller hela idrottsdistriktet tycks ha haft betydelse.</p><p>Pengarna gick bland annat till byggandet av Råsunda stadion i Solna. Stora summor kom också att gå tillbaka till staten. I form av anläggningsbidrag till Uppsala och Lunds universitet. Dessa bidrag var betydligt högre än medelbidragen under perioden.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB Tipstjänst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den här uppsatsen fokuserar på är de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanläggningar. Perioden som undersöks är 1935-1938. Under dessa fyra år betalades pengar som idag motsvarar en kvarts miljard ut till olika anläggningar. Anledningen till detta är att de första pengarna betalades ut 1935 och när andra världskriget startade 1939 ströps anslagen. Frågor som besvaras i uppsatsen är till exempel: Hur såg fördelningsprincipen för pengarna ut? Hur såg den regionala fördelningen av pengarna ut? Vilka enskilda projekt fick mest anslag och vika blev således vinnarna av grundandet av det statliga spelmonopolet? Källmaterialet som används i uppsatsen kommer från Riksidrottsförbundets (RF:s) arkiv (riksarkivet) i Arninge. Det består mestadels av RF:s idrottsplatskommittés protokoll och handlingar. Resultatet visar att storstadsdistrikten Stockholm, Skåne och Uppland fick mest pengar. Pengarna gick i första hand till att färdigställa redan påbörjade anläggningar och i andrahand till nya anläggningar. Huruvida anläggningen var av riksintresse eller om den var av betydelse för orten och eller hela idrottsdistriktet tycks ha haft betydelse. Pengarna gick bland annat till byggandet av Råsunda stadion i Solna. Stora summor kom också att gå tillbaka till staten. I form av anläggningsbidrag till Uppsala och Lunds universitet. Dessa bidrag var betydligt högre än medelbidragen under perioden.