Dataskyddsförordningen trädde i kraft år 2018 och har medfört ett starkare och bredare skydd för fysiska personers personuppgifter. Syftet med denna uppsats är att utreda hur tjänsteleverantörers ansvar påverkas av dataskyddsförordningen. Tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster definieras som tillhandahållare av tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av en tjänstemottagare. Exempel på tjänsteleverantörer är internetåtkomstleverantörer eller tillhandahållare av onlineplattformar såsom t.ex. Facebook, YouTube eller Airbnb. Även om tjänsteleverantörer vidtar olika typer av åtgärder för att kunna tillhandahålla sina tjänster har de alla gemensamt att de behandlar personuppgifter, om än i olika omfattning, vilket innebär att de faller inom dataskyddsförordningens tillämpningsområde. Tjänsteleverantörer som enbart tillhandahåller de ”bakomliggande” tjänsterna, såsom internetåtkomst, behandlar personuppgifter i begränsad omfattning och har därför ett begränsat ansvar för personuppgifter som de överför och tillfälligt lagrar. Tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar kan dock ha dubbla roller med anledning av att olika typer av onlinetjänster erbjuds inom ramen för samma plattform. Dessa tjänsteleverantörer kan därför behandla personuppgifter för flera olika ändamål och med olika medel vilket medför att deras ansvar för personuppgifterna är mer omfattande än de förstnämnda tjänsteleverantörerna. Alla typer av tjänsteleverantörer måste dock åtminstone vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som förekommer i deras tjänster. Vid tillhandahållande av onlineplattformar kan även externa organisationer behandla personuppgifter genom onlinetjänster på plattformar. Personuppgiftsansvaret, dvs. ansvaret att säkerställa att behandlingen av personuppgifterna följer dataskyddsförordningen, kan i sådana fall vara gemensamt. Den eller de som bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter är enligt huvudregeln personuppgiftsansvarig. En aktör som enbart har möjlighet att initiera eller avsluta en behandling samt har ett ekonomiskt intresse i att behandlingen utförs anses dock också ha sådant inflytande att den kan bli gemensamt personuppgiftsansvarig med den aktör som har beslutat om det specifika ändamålet och medlen. Sammanfattningsvis kan tjänsteleverantörer som tillhandahåller onlineplattformar bli gemensamt personuppgiftsansvariga med externa aktörer som behandlar personuppgifter på deras plattformar, dock enbart i den utsträckning som de är delaktiga. Vidare har tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster under vissa förutsättningar en möjlighet att åtnjuta ansvarsfrihet avseende den information som användare publicerar eller skickar via deras tjänster enligt bestämmelser i e-handelsdirektivet. Till följd av att e-handelsdirektivet föreskriver att det inte ska tillämpas på frågor som omfattas av dataskyddsförordningen och dataskyddsförordningen hänvisar tillbaka och anger att förordningen inte ska påverka tillämpningen av ansvarsfrihetsgrunderna i e-handelsdirektivet har oklarhet förelegat avseende förhållandet mellan regelverken. Efter analys av såväl förarbeten till dataskyddsförordningen som doktrin och praktiska exempel tycks förhållandet föreligga så att de två regelverken kan tillämpas parallellt utan att begränsa varandra. Sammanfattningsvis är tjänsteleverantörer personuppgiftsansvariga för de uppgifter som förekommer i deras tjänster i den utsträckning de bestämmer ändamålen med och medlen för den behandling de utför. Personuppgiftsansvaret för med sig olika omfattande skyldigheter beroende på hur omfattande behandlingen är. Tjänsteleverantörers personuppgiftsansvar påverkar dock inte deras möjligheter att åtnjuta ansvarsfrihet i förhållande till eventuellt olagligt innehåll som användare publicerar eller skickar inom ramen för deras tjänster.

Title: Sellers’ preferences for real estate agents’ personalities. A quantitative study about the congruency between the estate agent's and the seller's personality traits. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration. Author: Emma Johansson Florsjö and Amanda Rosvall Stenman Supervisor: Jonas Kågström Date: 2019 - May Aim: The purpose is to analyze the congruency between the estate agent's and the seller's personality traits. Method: The study used a quantitative research method done with the personality test The Big Five and the empirical material was gathered through a web-based survey. The study population consisted of individuals that, at some point in their lives have or will have hired a real estate agent at a housing sale. Jamovi was used to analyze and to see connections between the answers obtained from the participants in the survey. The answers were processed through descriptive analyze, correlation analysis and factor analysis. Results & Conclusions: The results of the study showed that sellers preferred real estate agents who had similar personality traits as themselves, which confirmed the similarity hypothesis. The results indicated that none of the sellers preferred a real estate agent with high levels of neuroticism. The survey also showed that the expectations about the real estate agent were different for people who never had hired an agent before as opposed to those who had. Contribution of the thesis: The survey contributes to an understanding that real estate agents should adjust to the sellers’ personality traits to raise the chances of being hired, when interacting with the seller. Real estate agents with high levels of neuroticism should conceal this. Suggestions for future research: It would be interesting to conduct a similar study with a more extensive version of the personality test The Big Five. Further, The Big Five could be done by real estate agents to compare the personal traits of sellers who had hired a specific agent. Lastly, it would have been interesting to study the efficiency of the real estate agent in their perception of similar personality traits between customer and agent from the customers’ side. Key words: The Big Five, personality, service provider, personality matching, co-creation, real estate agent. / Titel: Säljarens preferenser för fastighetsmäklarens personlighet. En kvantitativ undersökning om kongruensen mellan fastighetsmäklarens och säljarens personlighetsdrag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Emma Johansson Florsjö och Amanda Rosvall Stenman Handledare: Jonas Kågström Datum: 2019 - maj Syfte: Syftet är att analysera kongruensen mellan fastighetsmäklarens och säljarens personlighetsdrag. Metod: I studien användes en kvantitativ forskningsmetod genomförd med personlighetstestet The Big Five och det empiriska materialet samlades in genom en webbaserad undersökning. Studiens population utgjordes av individer som någon gång i livet har eller kommer att anlitat en fastighetsmäklare i samband med en bostadsförsäljning. Jamovi användes för att analysera och se samband mellan de svar som erhållits från deltagarna i enkätundersökningen. Svaren bearbetades genom deskriptivanalys, korrelationsanalyser och faktoranalyser. Resultat & slutsats: Studiens resultat visade att säljare föredrog fastighetsmäklare som hade liknande personlighetsdrag som de själva, således bekräftades likhetshypotesen. Resultatet indikerade på att ingen säljare föredrog neurotiska mäklare. Vidare konstaterar undersökningen att förväntningarna av en fastighetsmäklare skiljde sig hos säljare som aldrig har anlitat en mäklare och säljare som har anlitat en mäklare i samband med en bostadsförsäljning. Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till en förståelse av att fastighetsmäklare ska anpassa sig utifrån säljarens personlighetsdrag vid bemötandet för att öka chanserna att bli anlitad av säljaren. Vidare bör mäklare med höga värden av neuroticism inte visa det för säljaren. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie med en mer omfattande version av personlighetstestet The Big Five. Vidare hade The Big Five kunnat genomförts på fastighetsmäklare, i syfte att jämföra personlighetsdragen på säljare som hade anlitat en specifik mäklare. Slutligen hade det varit intressant att studera fastighetsmäklarens effektivitet vid uppfattningen av liknande personlighetsdrag mellan kund och mäklare från kundens sida. Nyckelord: The Big Five, personlighet, tjänsteleverantörer, matchande personlighet, cocreation, fastighetsmäklare.