Det finns en mängd forskning som berör interkulturell kompetens i relation till historieämnet. Enkelt uttryckt kan interkulturell kompetens förstås som förmågan att interagera med människor från andra kulturer, för att kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle. För historielärare handlar det om att finna undervisningsstrategier som hjälper elever att utveckla interkulturell kompetens i historieämnet. Den här studien har ämnat söka svar på frågan om hur elever uttrycker interkulturell kompetens i historieämnet. I vår undersökning har vi analyserat elevers resonemang i ett nationellt prov för historia, när de besvarar en uppgift som berör romers liv och situation i Sverige från 1600-tal till nutid. Som undersökningsmetod användes en text-och dokumentanalys av det nationella provet från 2014 i årskurs 9. Elevernas resonemang analyserades med hjälp av Nordgren och Johanssons konceptuella ramverk, över hur narrativ kompetens och interkulturell kompetens sammanfaller i begreppet interkulturell historisk kompetens. Stora delar av resultatet visar att elever hade svårigheter att kvalificera tolkandets kompetens. Till exempel var det ovanligt att elevsvaren berättade om kontinuitet för att beskriva de långvariga historiska relationer som den romska befolkningen har haft och har med Sverige. Resultatet visar även att en majoritet av elevsvaren använde sig av källor där statens och myndigheters syn på romer kommer till tals. Vårt resultat visar även att en del av elevsvaren konstruerar undantagsberättelser, där historiska händelser som inte passade in i den dominerande grundberättelsen framställs som undantag. Slutligen fann vi att det i en del av elevsvaren, fanns uttryck för ’vi’ och ’dem’ i deras resonemang om interkulturella möten. En generell slutsats av vår studie är att alla delar av resultatet går att härleda till en gemensam nämnare, den västerländska berättelsens dominans i historieskrivningen och historieundervisningen, som vidare genomsyrat elevernas tolkning av historia. Med hänsyn till den här studiens begräsningar, behövs dock fler studier som undersöker elevers uttryck för interkulturell historisk kompetens.