Föreliggande studie handlar om gymnasielevers tolkningsarbete av lyrik med och utan bildmediet som semiotisk resurs. Studien syftar till att bidra med kunskap om elevers tolkningar av poesi och hur det påverkas av att söka och välja visuella representationer av deras tolkning. För att uppfylla syftet har en lärsekvens bestående av två lektioner konstruerats och sedan prövats i praktiken. Det empiriska materialet har samlats in genom en triangulering av etnografiska observationer, ljudinspelningar av elevers tolkningsarbete och semistrukturerade fokusgruppsamtal med elever. Materialet har i sin tur analyserats och tolkats genom en tematisk analysmetod. Resultatet har diskuterats genom ett teoretiskt ramverk bestående av didaktisk design, socialsemiotisk teori och Rosenblatts (2002) transaktionsbegrepp. Studien har ett komparativt anslag vilket innebär att elever har tolkat samma dikt utifrån två metoder. Den ena gruppen har använt bilder för att representera dikten och den andra gruppen har enbart diskuterat dikten. Resultatet visar att elevernas arbete med bildmediet har en stor betydelse för tolkningsarbetet. Det möjliggör att eleverna kan se dikten ur olika perspektiv och underlättar för eleverna att diskutera vilka känslor som läsningen väcker. För samtliga av elevgrupperna har tolkningsarbetet präglats av en osäkerhet och ett sökande efter ett korrekt svar på dikten. Resultatet visar även att gruppen har en stor betydelse för elevernas tolkningsarbete.