Spelling suggestions: "subject:"bonusföräldrar"" "subject:"småbarnsföräldrar""
1 |
Stress och välbefinnande hos föräldrar till barn i övre tonårenAlm Sönnergren, Susanne January 2008 (has links)
<p>I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier kring utveckling i ett livscykelperspektiv, däribland Eriksons teori om socioemotionell utveckling. Föräldraskapets positiva sidor betonas och föreslås för vidare forskning.</p>
|
2 |
Stress och välbefinnande hos föräldrar till barn i övre tonårenAlm Sönnergren, Susanne January 2008 (has links)
I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier kring utveckling i ett livscykelperspektiv, däribland Eriksons teori om socioemotionell utveckling. Föräldraskapets positiva sidor betonas och föreslås för vidare forskning.
|
Page generated in 0.036 seconds